På denna adress öppnade nyligen det statliga telekommonopolet Etecsa en av 35 nya platser i landet där människor till en kostnad av motsvarande 15 kronor i timmen kan koppla upp sig trådlöst.
Beatriz Seijas är här för att testa den nya möjligheten.
– Jag hade aldrig tidigare kopplat upp mig via en mobil eller en läsplatta, säger den 19-åriga studenten.
Beatriz Seijas anser att den nya informationstekniken utgör en naturlig del av livet, trots begränsningarna som finns i hemlandet. Unga utgör en fjärdedel av landets befolkning på 11,2 miljoner invånare och det är de som tydligast efterfrågar en ökad tillgång till den digitala tekniken.
Global digital klyfta
FN-organet ITU, som arbetar för att minska den digitala klyftan i världen, rankar Kuba på plats 125 av 166 jämförda länder, när det gäller utvecklingen på området. Enligt ITU hade endast 3,4 procent av de kubanska hushållen tillgång till privata, men statligt kontrollerade, internetuppkopplingar år 2013. De flesta av dessa genom långsam uppringd modemförbindelse.
Nyligen uppgav Etecsa att det finns fler än tre miljoner mobiltelefonanvändare i landet. År 2013 rapporterade Kubas statistikmyndighet ONEI att knappa tre miljoner människor i landet registrerat sig för att kunna använda internet via det statligt kontrollerade nätverk som gör det möjligt att få tillgång till ett begränsat antal utländska och inhemska sajter.
Länge hävdade kubanska myndigheter att den begränsade internettillgången hängde samma med ekonomiska problem och USA:s handelsembargo. Nu hoppas dock många att situationen ska förändras efter att relationerna mellan Kuba och USA har börjat tina upp. Ländernas diplomatiska förbindelser återupptogs genom nyöppnade ambassader i slutet av juli.
Regeringen uppvaktad
Google har erbjudit den kubanska regeringen tillgång till snabbare internet och även flera andra stora internetbaserade företag har uppvaktat Raúl Castros regering. Det amerikanska telekomföretaget IDT kom tidigare i år överens med Etecsa om att öppna direkta telefonförbindelser mellan Kuba och USA.
I somras underströk Kubas kommunistiska ungdomsförbund att ”över 60 procent av dem som är uppkopplade på Kuba är unga”.
För ett par år sedan öppnades 118 internetkaféer på Kuba. Men priserna för att komma ut på nätet är fortfarande för höga för de flesta vanliga kubaner – priset ligger på runt motsvarande 40 kronor i timmen. Innan dess var dock internet endast tillgängligt på vissa statliga institutioner, skolor och ungdomsklubbar, samt för turister på hotell.
Förra året blev det möjligt att skicka och ta emot e-post via mobiltelefoner.
De 35 surfzoner som nu har skapats av Etecsa är tillgängliga på trottoarer och i parker i 16 städer i landet, där uppemot hundra personer kan logga in samtidigt. Men även om priset, 15 kronor i timmen, är betydligt lägre än på internetkaféerna så ligger det fortfarande långt över vad de flesta kubaner har råd med. De fem miljoner som arbetar i landets offentliga sektor tjänar exempelvis i genomsnitt mindre än motsvarande 200 kronor i månaden.
De som kan använda sig av de nya tjänsterna är i stället den del av befolkningen som arbetar inom den växande privata sektorn, som får pengar hemskickade från släktingar utomlands eller som arbetar för utländska företag.
FN-organet ITU har som målsättning att 50 procent av hushållen i världens utvecklingsländer ska ha tillgång till internet till år 2020. För att närma sig den målsättningen lanserade den kubanska regimen tidigare i år en plan för att öka dator- och internetanvändningen inom flera samhällssektorer. Satsningen går bland annat ut på att utveckla den mobila infrastrukturen och minska kostnaderna för att använda internet.
Den kubanska regeringen, som har tampats med stora ekonomiska problem i över 20 års tid, har ännu inte meddelat hur stora resurser som ska läggas på satsningen. Däremot har myndigheterna meddelat att satsningen ska genomföras med hjälp från bland annat Kina och Ryssland. Experter menar därför att mycket talar för att de kubanska myndigheterna planerar att fortsätta reglera internet på ett liknande sätt som sker i Kina och Ryssland.
