Två viktiga knutpunkter, ­Izium och Kupjansk, har återtagits och under den kaotiska ryska reträtten har det lämnats kvar mycket stora mängder militär utrustning.

Stora förluster

Martin Kragh som är Östeuropa­forskare vid Utrikespolitiska institutet ser att det ryska bakslaget i Ukraina kan få flera olika konsekvenser.

– Det ska bli intressant att se om skulden läggs på någon annan, eller om Putin väljer att eskalera kriget. Under det första dygnet efteråt attackerade man Ukraina med dyrbara kryssningsrobotar som kostar flera miljoner kronor styck. Då attackerades uteslutande kritisk infrastruktur som elektricitet, vatten och bostadsområden i Charkiv, vilket är ett uppenbart brott mot krigets lagar, säger han till Dagens ETC.

Förlusterna är bland de högsta i något ryskt krig. 

Enligt Martin Kragh verkar presi­dent Vladimir Putin än så länge förhålla sig ganska nonchalant till situationen. Putins budskap är att allt går enligt planerna i kriget. Men så förhåller det sig i själva verket inte alls. Flertalet bedömningar gör gällande att åtminstone 30 000 soldater i rysk tjänst har stupat sedan invasionen påbörjades i februari.

– Förlusterna är bland de högsta i något ryskt krig. Rysslands strategi har varit att attackera och förstöra Ukraina med artilleri och sedan kontrollera tomma områden, men sedan har de haft svårt att behålla områdena. Nu är det otroligt rörligt och man har en känsla av att vad som helst kan hända, säger Martin Kragh.

”Nästan inga frivilliga”

Ryssland har fortfarande inte förklarat något krigstillstånd och har inte påbörjat en allmän mobilisering för att skicka värnpliktiga till Ukraina. Dels vore detta impopulärt, men skulle så ske så skulle Putin behöva erkänna att man faktiskt gått i krig mot Ukraina och inte bara påbörjat en ”militär specialoperation”. Följden av detta och av förlusterna är att det råder märkbar brist på ryska soldater i kriget.

– Man har försökt rekrytera folk från fängelser, och från socioekonomiskt utsatta grupp­er där även ryska minoritetsgrupper är överrepresenterade. Man försöker erbjuda relativt höga löner, men det finns nästan inga frivilliga i dagsläget, berättar Martin Kragh.

Men tecken verkar trots allt ändå ha dykt upp hos Putin, som tyder på att presidenten tar de nya ukrainska framgångarna på allvar. I söndags rapporterade ryska regimkritiska Meduza att marionettledarna i de ukrainska regionerna Donetsk, Luhansk, Charkiv och Zaporizjzja har ställt in sina planerade ”folkomröstningar”, där man skulle rösta ja till att ansluta territorierna till Ryssland.

Ännu mer extrema krafter

Efter de ukrainska framryckningarna har det också hörts växande kritik mot den ryska regimens krigföring. Dels från några få demokratiska röster, som hela tiden fördömt kriget. Men kritik har också hörts i de ryska regimkontrollerade statsmedierna, även om man snarare skyllt på dåliga ”råd­givare” till Putin.

– Kritiken som uttalas där kommer från välkända personer som alltid fått spela den här rollen i ryska stats­medier. Men det intressanta nu är att deras kritik är korrekt och otroligt svår att förneka. Och de som stödjer kriget gör det för att de litar på Putin, så om fler börjar ifrågasätta hans agerande kommer också stöd­et för kriget att svikta, säger Martin Kragh.

Men det är inte heller bara kritiker av det här slagen som aktiveras nu, efter det ryska bakslaget i Ukraina. Det gör även nationalistiska och rent fascistiska läger, som uttryckt missnöje med Putins sätt att föra krig fast från ett helt annat perspektiv.

– De grupperna är mycket mer militaristiska och ­imperialistiska. Även om de är små så kan de skapa väldigt många problem. Nu får de bara ännu mer vatten på sin kvarn.