Domstolen har samlat en panel med fem domare för att höra den samlade framställningen som utmanar Anti-Homosexuality Act 2023. I rättssalen fanns otaliga människor som motsätter sig lagen. På första raden satt Fox Odoi-Oywelowo, som är en av två parlamentsledamöter som öppet var emot lagen när den antogs i maj. På samma rad satt människorättsadvokaten Nicholas Opiyo. På plats var också hbtq-aktivisterna Pepe Onziema och Frank Mugisha. De har alla bidragit till att utmana lagen och står bakom en framställning som lämnades in skriftligt till rätten i fredags. Längst bak i rättssalen stod deras motståndare, pastor Martin Ssempa, från Makerere community church och representanter från det fanatiska kristna nätverket Family life network. Allt var upplagt för en kaotisk förhandling.

Mindre än 30 minuter efter förhandlingens början meddelade domarna att domstolen inte tänker höra personerna på plats i rättssalen. Istället kommer de att grunda sin dom på den gemensamma skriftliga framställningen som gjordes tidigare i veckan. Det blev full förvirring när förhandlingen därmed plötsligt avslutades och alla reste sig och började gå mot utgången.

– För oss är det bättre att domstolsförhandlingen inte sker. Idag hade det med all säkert blivit ett cirkus med tanke på att folk som pastor Ssempa var på plats. En utfrågning kommer inte att stärka vår sak. Vi har en omfattande skriftlig framställning och jag är hoppfull om att lagen upphävs, säger Frank Mugisha, som är människorättsaktivist och ledare för organisationen Sexual  minorities Uganda (SMUG).

Skyller på västvärlden 

Utanför rättssalen stod pastor Ssempa och talade högt om hur han anklagar västvärlden för att det finns homosexualitet i Uganda. Han var närvarande eftersom författningsdomstolen har tillåtit hbtq-motståndaren och pastorn från Makerere community church att ansluta sig till den allmänna åklagaren för att försvara lagen. Ssempas ansökan om att få ta del av rättsprocessen godkändes tillsammans med ansökan från det fanatiska kristna nätverket Family life network. De försöker upprätthålla lagen på moraliska och etiska grunder.

– Jag är hiv/aids-specialist och det har i åratal varit en stor debatt om hur hiv/aids-prevention ser ut. För oss i Afrika handlar det om att förebygga en sjukdom. För länder i väst handlar det om att bevara homosexuella rättigheter. Det här är en konspiration som européer och amerikaner har tvingat på oss i Afrika, säger Ssempa till Dagens ETC. 

Framställarna som ifrågasätter lagen hävdar att den bryter mot grundläggande rättigheter i Ugandas konstitution, inklusive frihet från diskriminering och rätten till privatliv, tanke-, samvetsfrihet, och religionsfrihet. De hävdar att anti-gaylagen strider mot Ugandas förpliktelser enligt internationell lag om mänskliga rättigheter, inklusive de som är inskrivna i den afrikanska stadgan om mänskliga och internationella rättigheter, tortyrkonventionen, protokollet till den afrikanska stadgan om mänskliga och internationella rättigheter, samt barnkonventionen.

Framställarna noterar också att lagen antogs inom en period av sex dagar i stället för de 45 dagar som föreskrivs i parlamentets regler. De menar att allmänheten inte heller rådfrågades tillräckligt innan lagen antogs.

Motstånd och sanktioner

Sedan lagen antogs antogs har den starkt kritiserats av ugandiska människorättsaktivister, journalister, religiösa ledare, akademiker, advokater och otaliga globala ledare. Den efterlängtade domstolsutfrågningen började strax efter att den amerikanska regeringen införde sanktioner mot generalkommissionären för "Uganda prisons service" för påstådda kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive användning av tortyrmetoder. Detta är första gången USA har offentligt sanktionerat en ugandier för rättighetskränkningar mot uteslutande hbtq-personer.

Dessa sanktioner kommer bara några dagar efter att USA införde visumrestriktioner för ugandiska regeringstjänstemän som tros ligga bakom brott mot mänskliga rättigheter och förtryck av marginaliserade grupper i landet. I augusti avbröt Världsbanken framtida finansiering för projekt i Uganda, med hänvisning till brott mot mänskliga rättigheter sedan lagen antogs.

Ökat våld

Sedan lagförslaget antogs i mars, har sexuella minoriteter upplevt ökat våld och diskriminering som våldtäkt, tortyr och vräkning. En rapport utvecklad av Kuchu Times beskriver ett antal kränkningar av mänskliga rättigheter mot hbtq-personer. Rapporten har utvecklats av The strategic response team (SRT), som dokumenterar och rapporterar incidenter för att främja rättssäkerhet och skydd för hbtq-personer. I rapporten står det bland annat att mellan januari 2023 och augusti 2023 begicks 306 våldshandlingar och kränkningar av mänskliga rättigheter mot sexuella minoriteter.

Människorättsadvokaten Peter Katusabe från Human rights awareness and promotion forum, som var på plats i rättssalen, bekräftar det ökade hotet.

– Jag går inte till mitt kontor längre och flera av våra samarbetsorganisationer har fått byta namn. Vårt kontor kan stormas när som helst, säger han till Dagens ETC. 

Han är optimistisk om att domstolsutfrågningen är början på något bättre.

– Jag är optimistisk eftersom vi har tillräckligt med bevis för att visa att lagen är grundlagsstridig. Det finns tillräckligt med hål i den för att annullera den, säger Katusabe.

Steg i rätt riktning

Otaliga personer från Ugandas hbtq-miljö var också närvarande idag. Alla som Dagens ETC pratade med säger att de är hoppfulla om att lagen återigen ska upphävas, vilket var fallet 2014.

– Alla människor ska ha rätt att älska och uttrycka sig fritt, oavsett sexuell läggning. Det faktum att Anti-Homosexuality Act 2023 ställs inför domstol är ett steg i rätt riktning mot jämlikhet och rättvisa. Jag hoppas att den här processen ska leda till att denna diskriminerande och skadliga lag upphävs, säger hbtq-aktivisten Steven Kabuye.

Domen väntas komma inom några veckor.