Det menar Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO och doktor i komparativ arbetsrätt.

Konflikten i Kalifornien handlar om hur de som arbetar åt app-baserade transportföretagen ska definieras. Är de arbetstagare eller frilansande egenföretagare? Ska de ha rätt till grundläggande arbetsvillkor som minimilön, sjuklön, arbetslöshetsförsäkring och arbetsskadeersättning? Eller ska de vara fortsatt fria och flexibla, men utan rättigheter?

Enligt en dom från i fjol, den så kallade Dynamex, skapades ett prejudikat som innebär att den som jobbar med att köra taxi för bolag som Uber, Lyft och Doordash ska anses vara en arbetstagare, vilket får både arbetsrättsliga och sociala konsekvenser i form av att företagen måste ha minimilöner, betala in till arbetslöshetsersättning och socialförsäkringar med mera.

Vill ha undantag från lagen

Bolagen själva vill dock till varje pris undvika arbetsgivaransvar, och menar att de bara är en mellanhand som tillhandahåller appen som är verktyget mellan kunden och föraren.

– Den här lagen har Uber, Lyft och Doordash vägrat att tillämpa. De betalar inte in några pengar, säger Samuel Engblom.

Företagen menar att lagen ska göra undantag för dem, men i förra veckan gick delstatsdomstolen ut och sa att företagen måste börja agera som att deras förare är anställda. Då hotade företagen med att stänga ner sin verksamhet, tillfälligt, i Kalifornien.

– Det är en stridsåtgärd de tog till. Men de fick uppskov på det i någon vecka till. Det kan hända vilken dag som helst nu. Framför allt handlar frågan om att företagen ska tillämpa lagstiftning precis som alla andra. Att de vill få undantag bygger på en tunn idé om att de är teknikföretag snarare än transportföretag.

Samtidigt har företagen tagit initiativ till en folkomröstning i delstaten, i samband med presidentvalet 3 november. Där ska Kaliforniens nära 40 miljoner invånare få rösta om proposition 22, om att upphäva den nya lagen.

Betydelsefull marknad

Totalt lägger de tre stora företagen 111 miljoner dollar (nära en miljard kronor) på kampanjen inför folkomröstningen, och frågan är uppe i debatten även i presidentvalet.

Uber omsatte drygt 14 miljarder dollar (motsvarande över 120 miljarder kronor) i fjol och Lyft 3,6 miljarder dollar (31 miljarder kronor). Det mer nystartade men snabbt växande matleveransföretaget Doordash omsatte 900 miljoner dollar (nära 8 miljarder kronor).

Kalifornien är en otroligt betydelsefull del av marknaden för appbolagen. Delstaten står för nästan en tiondel av Ubers totala omsättning och runt en femtedel av Lyfts.

– Det är symboliskt att det sker just där, att det är på deras egen hemmaplan som striden utkämpas, säger Samuel Engblom.

Företag som Uber eller Amazon har ofta beskrivits som innovativa teknikföretag, men Samuel Engblom efterfrågar en diskussion som snarare fokuserar på organiseringen av arbetet än tekniken.

– Många av de här företagen, som Uber eller Amazon, beskrivs som innovativa teknikföretag, men egentligen håller de ju bara på med taxi och postorder. Men bara för att man gör det på det sätt som är naturligt i dag, där man håller kontakten med kunder på nätet och via appar så ska de plötsligt inte spela med samma regler som andra företag. Det finns en prestige i att få hit dem, den diskussionen hoppas jag nyanseras.

Synen på företagen svänger

Synen på appföretagen har börjat svänga i USA, något som kan påverka även den svenska debatten om gig-ekonomin.

– Den amerikanska debatten svänger mot att man ser igenom de här företagens egen beskrivning av verkligheten, och ser att det inte är så väldigt omdanande. Det påverkar även den svenska debatten. Men i Sverige är det här fortfarande ett ganska litet fenomen. Företagen själva vill gärna blåsa upp siffrorna om hur många jobb de skapar, genom att räkna in alla som någon gång har kört för dem. Men tittar man på svenska data så har inte visstidsanställningar blivit vanligare sedan 90-talet, inte heller egenföretagande. Det som hänt är att behovsanställningarna ökat. Men det beror inte på cykelbud eller sånt, utan snarare hemtjänsten, hotell, restaurang och handeln, som med hjälp av tekniken kunnat optimera sin bemanning. Men det är ju inte vi pratar om när vi säger gig-ekonomin.

Slutet på hajpen?

Men att synen på gig-företagen som moderna, innovativa och alltigenom positiva har förändrats står klart. De ses inte längre som framtidens arbetsmarknad, menar Engblom.

– Jag tror att det här är början på slutet för den här hajpade gig-ekonomin. Men tyvärr ser vi inte slutet på osäkra anställningsvillkor.