BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Efter en stark inledning i valrörelsen har nu SPD, enligt opinionsundersökningarna, tappat en tredjedel av sina väljare sedan den nye partiledaren Martin Schulz tillträdde. Då såg allt positivt ut, en rödgrön koalition skulle få 48 procent av rösterna, medan Angela Merkel tillsammans med liberalerna FDP bara skulle få stöd av 38 procent.
Svartgröngul koalition?
Nu har det mesta ändrats. De senaste opinionsmätningarna ger SPD och Schultz bara 20 procent medan Angela Merkel får 37 procent, som ändå är en minskning i förhållande till förra valet.
Den stora frågan blir vem Angela Merkel kommer att samarbeta med. Det är där de gröna kommer in som en möjlig samarbetspartner.
Annalena Baerbock är klimatpolitisk talesperson för Die Grünen.
– Jag säger inte att vi kommer att samarbeta med CDU och liberalerna, men om vi kan göra något för klimatet och utfasningen av kolet så lämnar vi inga dörrar stängda. Men det beror helt på innehållet i ett avtal. Vi kan till exempel inte acceptera att man sätter ett tak på flyktingmottagandet, och klimat- och miljöfrågorna måste få en framträdande roll för den nya regeringen. Men vi måste se ett avtal innan vi kan säga att vi vill gå in i en koalition mellan dem.
I Tyskland kallas en möjlig koalition mellan CDU, de gröna och liberalerna för Jamaica. Förklaringen är partifärgerna: CDU står för svart, de gröna för grönt och liberalerna för gult. Tillsammans bildar de färgerna i Jamaicas flagga.
Att de gröna nu överväger ett samarbete med CDU har överraskat många, inte minst deras gamla samarbetspartners. För ett halvår sedan talade man om en rödgrön koalition, alltså med socialdemokraterna SPD och vänsterpartiet Die Linke.
”Kan inte räkna med de gröna”
Christina Kaindl är strategiansvarig för vänsterpartiet Die Linke.
– Det troligaste är fortfarande att Angela Merkel söker sig till SPD för att upprepa en koalition med dem. Men samtidigt finns det nu risk för en helt ny Jamaica-konstellation. Vi menar att Jamaica skulle vara sämre för Tyskland även om vi inte stöder en stor koalition mellan socialdemokraterna och CDU. I en Jamaica-koalition skulle inte social rättvisa och arbetarnas frågor få mycket utrymme. Vi befarar också att de gröna och FDP är villiga att acceptera oerhört mycket för att få regeringsplatser, säger hon.
Det märks tydligt att Die Linke är mycket skeptiska till de gröna, man menar att deras praktik i olika delar av Tyskland när det gäller rättvisefrågor, pensioner och sjukvården har varit mycket negativ.
– Vi har inte räknat med de gröna under de senaste 15 åren, de har de rikaste väljarna av alla partier, och det slår igenom i deras politik när det gäller sociala och ekonomiska frågor, säger Christina Kaindl.
Inom SPD håller man en låg profil efter raset i väljarundersökningarna. Mycket tyder på att partiet är splittrat mellan en vänsterfalang och en majoritet som framför allt vill bibehålla Tysklands starka ekonomiska ställning.
Att fackföreningarna också försvagats har minskat SPD:s kraft i samhället och påverkat maktförhållandena inom partiet.
En högt uppsatt funktionär inom SPD i Brandenburg säger till Dagens ETC mot löfte att få vara anonym:
– Partiledningen har ett gott samarbete med de starka exportindustrifacken som i hög grad styr partiets agenda. Detta gör att vi som slåss för social rättvisa och har vårt stöd från framför allt de offentliganställdas och vårdanställdas organisationer marginaliseras. Man ska inte glömma bort hur viktig och mäktig bilindustrin är.
Nytt parlamentariskt läge
SPD:s partiledare Martin Schulz lugnade också bilindustrin när han vid den internationella bilmässan i Frankfurt slog fast att dieselbilarna kommer att spela en viktig roll för Tyskland under de kommande åren.
Annalena Baerbock menar dock att de gröna kan spela en viktig roll i dessa frågor:
– Hade vi suttit med i regeringen under Volkswagen-skandalen så hade det som hände aldrig skett. Vi hade aldrig gått med på att mörka provresultaten och aldrig givit fri lejd till bilindustrin. Det är ett av skälen till att vi behövs i en ny regering.
– De gröna kommer att fortsätta verka för att klimatfrågorna ställs i centrum och att kolet fasas ut. Detta är ödesfrågor för Tyskland. Att dieselbilar kan förbjudas i vissa tyska städer är inte en politisk fråga man kan ha olika åsikter om, detta är en nödvändighet och det är bilindustrins sak att göra rena bilar.
Enligt väljarundersökningarna står Tyskland inför ett nytt parlamentariskt läge efter valet. Parlamentet kommer i så fall bestå av ett stort parti, CDU, på uppemot 40 procent, ett halvstort SPD på drygt 20 procent och fyra mindre partier: liberalerna, Die Linke, de gröna och högerextrema Alternativ fur Deutschland (AfD) som vart och ett uppnår cirka tio procent.
Våldsam propaganda
Tyskland har en tröskel på fem procent för att ett parti ska få plats i riksdagen vilket vid förra valet gjorde att liberalerna åkte ut och AfD inte lyckades ta sig in.
Under de senaste veckorna har AfD fått ett ordentligt uppsving.
– De har tillsammans med sensationspressen lyckats föra in flyktingfrågan i valdebatten igen, säger Christina Kaindl, Die Linke.
– Vi hade trott att media insett vad de ställt till med tidigare genom att publicera en rad lögner om flyktingsituationen, men nu ser vi samma saker igen.
AfD hade av många räknats bort sedan de gått igenom en splittring, och den mest extrema delen av partiet tog befälet. Men nu har de enligt undersökningarna tio–tolv procent av rösterna.
När den nya falangen tog över ledningen av partiet har också propagandan blivit betydligt mer våldsam. För en kort tid sedan gick den ena av partiledarna, Alexander Gauland, ut och uppmanade tyskarna att vara stolta över sina soldater under Andra världskriget.
Slåss mot sitt rykte
I Berlin, som av tradition är vänsterdominerat, ser man
inte mycket av AfD. Deras valaffischer rivs snabbt ned
på många ställen. AfD:s mest kontroversiella valaffisch visar en gravid, vit kvinna med texten: ”Nya tyskar? Dom gör vi själva.”
När det gäller de rödgröna partierna håller sig Die Linke stabilt på cirka tio procent medan de gröna har backat. Die Linke slåss fortfarande mot sitt rykte att vara uppkommet ur det östtyska kommunistpartiet och andra partier har beröringsskräck. Angela Merkel har varnat SPD för att samarbete med Die Linke, som hon säger – av demokratiska skäl.
Efter att ha tittat på Die Linkes valmanifest frågar Dagens ETC om inte partiet i praktiken är ett socialdemokratiskt parti idag.
– Vi måste vara realistiska, vi kan inte som ett litet parti bestämma agendan för val-rörelsen. Vi slåss för mer
social rättvisa, för förbättringar inom sjukvården och skolan och för flyktingar och integration. Detta är helt klart socialdemokratiska krav, men vi har dessutom ett annat perspektiv som inte kommer fram i valdebatter, svarar Christina Kaindl.
De gröna växer inte. Det beror enligt Annalena Baerbock på att de andra partierna inte vill lyfta klimatfrågan.
– Vi kan inte ensamma bestämma vilka frågor som ska diskuteras i valrörelsen. SPD vill inte driva klimatfrågan eller några av miljöns ödesfrågor. Då står vi ensamma, säger hon.
Intern kritik mot Schulz
Annalena Baerbock tror inte att oklarheterna över var de gröna står i olika frågor har påverkat det bristande stödet.
– De flesta ser oss som ett vänsterparti, men det är ingen stor sak. Vi vill visa att vi balanserar olika frågor inom oss, men tycker att klimatfrågan och miljön är det viktigaste. Men vi har inte lyckats slå igenom.
För SPD är problemen betydligt större. Trots ett partiledarskifte och initialt höja opinionssiffror så har partiet dalat i väljarundersökningarna. Efter den stora valdebatten mellan Martin Schulz och Angela Merkel gick det ännu sämre:
– Många såg inte skillnaden mellan dem, säger den partifunktionär Dagens ETC talar med. Vår partiledning tog inte chansen att visa på skillnaderna mellan oss och CDU, utan ville snarare visa på likheterna för att inte skrämma bort väljare.
– Jag är övertygad om att våra resultat vore mycket bättre om vi starkare gått in för att av rättviseskäl kräva bättre villkor i vård och utbildning, bättre pensioner och ett mer öppet, inkluderande samhälle.
Kristdemokraterna (CDU)
36%
Har en betryggande ledning i opinionsmätningarna och får i dagsläget 36 procent av rösterna. Om det står sig till valdagen innebär det att Angela Merkel kommer att kunna påbörja sin fjärde mandatperiod som förbundskansler. Frågan är om hon även fortsättningsvis kommer att bilda en koalitionsregering, och med vilka det i så fall blir.
De gröna (Bündnis 90/Die Grünen)
8%
Tysklands gröna parti har haft ett vacklande stöd och är för tillfället det minsta av oppositionspartierna som alla ligger runt tio procent. De gröna har gått ut med att de är öppna för att arbeta i koalition med Angela Merkel. Det skulle vara möjligt med hänsyn till CDU:s storlek, men för att nå majoritet krävs förmodligen även att FDP ingår i så fall. Vilket skulle innebära en Jamaica-koalition.
Alternativ för Tyskland (AfD)
10%
Det högerextrema partiet Alternative für Deutschland har skakats av interna skandaler och kupper, men faktum kvarstår att det på bara fyra år har förändrat tysk politik. Programmet fokuserar på att stoppa ”massinvandringen” och avveckla mångkulturen. Uttryckligen sägs att islam inte hör hemma i Tyskland. Hade under förra året framgångar i flera delstatsval.
Liberalerna (FDP)
10%
Fria demokratiska partiet regerade tillsammans med CDU under Merkels andra period vid makten. I valet 2013 fick partiet dock precis under fem procent av rösterna, och missade därmed parlamentsspärren för första gången i partiets nära 70-åriga historia. Med största sannolikhet kommer partiet att göra comeback i förbundsdagen efter söndagens val. Ett möjligt scenario är att FDP tillsammans med de gröna agerar stödparti till en SPD-ledd regering.
Vänstern (Die Linke)
10%
Vänstern aspirerar på platsen som tredje största parti, liksom de gröna, AfD och FDP. En rödgrön koalition mellan SPD, de gröna och vänstern är osannolik men möjlig i teorin, och ett av de få hoten mot att Angela Merkel skulle få behålla makten. Att vänsterledaren Sahra Wagenknecht skulle få en ministerroll skulle dock vara en stor skräll.
Socialdemokraterna (SPD)
22%
Sitter idag i koalitionsregering med CDU, fick ett tillfälligt ökat stöd efter att Europaparlamentets tidigare ledare, Martin Schultz, valts till ny partiledare tidigare i år. Det såg länge ut som att han kunde utmana Angela Merkel, men partiet har sedan fallit tillbaka till 22 procent i opinionsmätningarna och riskerar nu att göra ett historiskt dåligt val. Trots detta kommer SPD att fortsatt vara det klart näst största partiet och kan därmed på pappret ha chans att bilda en koalition som utmanar.
Källa för opinionsläget: wahlrecht.de, 20/9 sammanvägd så kallad poll of polls
