Tyskland ställs inför rätta – Sverige fortsätter vapenaffärerna med Israel
Palestinier demonstrerar utanför Internationella domstolen i Haag.
Bild: Peter Dejong/AP/TT
Dagens ETC
Antalet anmälningar till Internationella domstolen i Haag har stigit till två. Den senaste kommer från Nicaragua, som anklagar Tyskland för att genom sin fortsatta vapenexport till Israel bidrar till vad man menar är ett folkmord i Gaza.
Samtidigt fortsätter Sverige sitt samarbete med det israeliska vapenföretaget Elbit Systems. Där är frågan om samarbete mer politisk än juridisk.
Som en konsekvens av Israels krig i Gaza har Sydafrika och Nicaragua anmält Israel respektive Tyskland till Internationella domstolen (ICJ) i Haag, för att bryta mot FN:s konvention mot folkmord. I måndags presenterade Nicaragua sitt fall mot Tyskland för ICJ. Nicaragua kräver att domstolen vidtar provisoriska åtgärder mot Tyskland, någonting man i januari beslutade om att göra mot Israel.
Dessa har mer ett symbolvärde än verklig effekt. Israel har fortsatt sitt hårdföra krig i Gaza, trots att ICJ bland annat krävt att civila ska skyddas. Gällande anmälan som Nicaragua nu har gjort mot Tyskland så skiljer den sig från Sydafrikas på flera sätt. Först och främst för att det inte är staten som anklagas för att vara skyldig till förbrytelserna som är föremål för anmälan.
Frågan om vapenöverföringar och ansvarsfrågan kan diskuteras, rättspraxis är splittrad och inte riktigt samlad, förklarar Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.
– Sådana här diskussioner har man haft bland annat under tribunalerna för forna Jugoslavien.Och en del rättsfall säger att det räcker för individuellt straffansvar om man bara skickar vapen i största allmänhet, medan andra säger att man bara kan bli ansvarig om just de vapnen man skickar används för att begå förbrytelser, säger Mark Klamberg.
Tysk taktik?
Tyskland har fortsatt med sin export, men samtidigt inte skickat några granater eller missiler till Israel sedan i oktober.
– Det är en av Tysklands försvarslinjer. Jag tror att man har tittat lite på de här fallen från Jugoslavientribunalen, som tar upp ansvaret vid vapenöverföringar, och sagt att vi ska inte skicka vapen där det finns en uppenbar risk används för att skada civila. USA har också haft en liknande diskussion, men sedan har de valt att fortsätta att exportera också sådant. I Tyskland har tanken antagligen varit att ”vi får vara lite försiktiga med vad vi skickar”, säger Mark Klamberg.
Det är också något Tyskland kan använda som försvar, menar han.
– Inom ramen för den här tvisten mellan Tyskland och Nicaragua gör det Tysklands sak starkare, och Nicaraguas svagare.
Ett svagt fall
Enligt Valentin Jeutner, docent i folkrätt, är Nicaraguas anmälan inte av samma tyngd som Sydafrikas. Att de överhuvudtaget gör en anmälan är av samma anledning som Sydafrika, helt enkelt för att de kan. En cynisk tolkning kan också vara att man vill dra uppmärksamhet till något annat än sina egna tillkortakommanden, säger Valentin Jeutner.
– Fallet är väldigt svagt. Tyskland bryter bara internationell lag om Israel gör det. Så för att utreda Tysklands agerande måste man först utreda vad Israel har gjort sig skyldiga till. Men Israel är inte involverade i det här fallet, så domstolen ombeds ta ställning i Israels frånvaro. Och det får de enligt internationell lag inte göra.
Och även om domstolen skulle hitta ett sätt att kringgå att den anklagade, i det här fallet Israel, måste vara närvarande, är svårigheterna med fallet inte över.
– Nicaragua måste bevisa att Tyskland, med intentionen att hjälpa Israel bryta internationell lag, stöttar Israel. Och det tror jag också blir mycket svårt. Även om Tysklands tröskel för när de sätter ner foten mot Israel är mycket högre än för andra länder. Först nu, när 33 000 människor har dödats, har man börjar säga att ”kanske Israel måste fundera på om det de gör är nödvändigt”, säger Valentin Jeutner.
Tappat tålamodet
Men även om det är juridiskt svagt är Nicaraguas anmälan en viktig nagel i ögat, fortsätter han.
– Det spelar inte jättestor roll att fallet antagligen inte kommer att gå särskilt långt. Nicaragua får framföra sina argument, och Tyskland tvingas försvara sig. Och politiskt är det inte irrelevant. Det är någonting som Tyskland måste ge uppmärksamhet, säger han.
Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har flera gånger sagt att det inte finns anledning att tro att Israel inte följer internationell lag i Gaza.
– Det kan du inte säga längre, utan att faktiskt leta efter juridiska anledningar som rättfärdigar ditt stöd för Israel. Efter attacken mot World Central Kitchen har många tappat det, och till slut har även den tyska regeringen tappat sitt tålamod med Israel, säger Valentin Jeutner.
Två tyska fall
I Tyskland pågår det just nu två andra rättsprocesser i lokala domstolar. Också i Storbritannien har jurister kopplade till regeringen varnat för att vapenexporten kan bidra till att man kan anklagas vara medskyldiga till Israels förbrytelser, rapporterar The Guardian. Dessa är inte länkade till Nicaraguas anmälan, men juristerna argumenterar liknande i fråga om att stoppa vapenexporten och även om att återuppta stödet till UNRWA, som Tyskland fryst.
Valentin Jeutner menar att denna väg är någonting som jurister i andra länder skulle kunna ta till, för att tvinga fram aktion från politiker.
– Den senaste stämningen i Tyskland är från den här veckan. Där argumenterar juristerna för att vapenexporten till Israel ska stoppas då de sannolikt används för att bryta internationell lag. I det tidigare fallet anklagas politiker i regeringen för att göra sig skyldiga till krigsbrott eller folkmord genom att sluta finansiera UNRWA.
Linda Åkerström på Svenska freds är positiv till försöken att stämma också Tyskland, med hänvisning till folkmordskonventionen. Hon menar att det skulle kunna leda till en slags återupprättelse av respekten för internationell rätt, som enligt henne är en viktig faktor för fred.
– Om Tyskland tvingas avbryta sin vapenexport till Israel gör det en viktig och riktig skillnad på marken. Internationell rätt prövas från olika håll nu, det är oklart hur respekten för den ser ut just nu och den ifrågasätts, säger Linda Åkerström.
Moraliskt dilemma
Sverige säger sig inte exportera vapen eller krigsmaterial till Israel. Detta är en sanning med modifikation. Dagens ETC har tidigare rapporterat om att svenska Aimpoint har inlett ett samarbete med israeliska Emtan, som tillverkar skjutvapen. Aimpoint producerar rödpunktssikten som – trots att de bland annat används av den amerikanska militären – inte alltid är klassade som krigsmateriel. Sverige köper även israeliskt krigsmateriel. Sedan 2021 har israeliska Elbit Systems haft ett kontor i Sverige, via bolaget Elbit Systems Sweden.
Men att det skulle kunna hållas mot Sverige på samma sätt som export ser både Mark Klamberg och Valentin Jeutner som mycket osannolikt.
– Politiskt och moraliskt kan allt detta vara problematiskt. Men juridiskt är det svårt att argumentera för att import av vapen från ett land som Israel bryter mot internationella förpliktelser. Då behöver du visa att importen bidrar till förbrytelserna, säger Valentin Jeutner.
När vi köper krigsmateriel från ett land så stödjer vi deras vapenindustri
I och med den växande försvarsbudgeten i Sverige finns det pengar att tjäna för den som etablerar sig på den svenska marknaden.
– Jag anser att vapenimport också är ett stöd till landet man köper från. När vi köper krigsmateriel från ett land så stödjer vi deras vapenindustri, säger Linda Åkerström.