Mini-jobben var en del av de så kallade Hartz-reformerna som genomfördes för att få ner arbetslösheten. Och arbetslösheten har sjunkit i Tyskland. Från ungefär tio procent till fem procent. Det har fått både politiker på högerkanten, som Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson, och arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv att föreslå att Sverige ska införa liknande enkla jobb med lägre ingångslöner.

– Sverige har få enkla jobb om vi jämför med andra länder. Det gör att det blir svårare att komma in på arbetsmarknaden för den som inte har utbildning, säger Susanne Spector, nationalekonom på Svenskt näringsliv.

Sju miljoner minijobb

Sedan Svenskt näringsliv nya vd, Carola Lemne, tillträdde har hon lyft fram enkla låglönejobb som ett sätt att få ned arbetslösheten bland unga, lågutbildade och nyanlända. Hon har till exempel föreslagit ett utökat rut-avdrag som skulle göra det möjligt för högutbildade att låta någon annan gå in och ta hand om barnen när de är sjuka.

Men nu visar en rapport från den liberala tankesmedjan Fores att de tyska mini-jobben inte har haft någon större effekt på arbetslösheten. Det finns visserligen drygt sju miljoner mini-jobb i Tyskland i dag, men det går inte att utesluta att de jobben hade skapats ändå, på den reguljära arbetsmarknaden. Det är också framför allt studenter, äldre och tidigare hemmafruar som har tagit mini-jobben, personer som alltså inte räknades till gruppen arbetslösa tidigare.

– Vi har aldrig sagt att vi ska kopiera de tyska mini-jobben rakt av. Vi behöver något som är anpassat efter den svenska arbetsmarknaden. Men även om mini-jobben inte har haft effekt på den öppna arbetslösheten så har människor som tidigare stod utanför arbetsmarknaden som nu fått jobb, säger Susanne Spector.

Dagens ETC har i tidigare artiklar berättat att mini-jobben har blivit en låglönefälla. Var fjärde mini-jobbare är beroende av socialbidrag vid sidan av sin lön. Och när Svenskt näringsliv nu kräver ett stopp för höjningen av lägstalönerna i avtalsrörelsen slår LO bakut.

– Vi kommer aldrig gå med på något som försämrar löneutvecklingen i arbetaryrken. Särskilt inte när det inte finns stöd för att lägre ingångslöner leder till sänkt arbetslöshet, säger Ola Pettersson, chefsekonom på LO.