Söndagen innan de två meddelade sin avgång valde delstaten Brandenburg en regering. Medan Alternativ för Tyskland (AfD) fick mer än 9 procent fler röster än för fyra år sedan, minskade De gröna med mer än 6 procent och åkte ut ur delstatsparlamentet eftersom de missade femprocentsspärren för att ingå i regeringen i en federal delstat i Tyskland.

”Söndagens valresultat i Brandenburg vittnar om den djupaste kris som vårt parti har genomgått på ett decennium”, sade Nouripour. 

Nya ansikten behövs nu ”för att leda partiet ut ur denna kris”, tillade Ricarda Lang när hon meddelade sin avgång. I årets EU-val och i delstatsvalen i Sachsen och Thüringen gjorde De gröna också ett drastiskt sämre val än för fyra år sedan. I Thüringen lyckades de inte heller nå spärren, medan de i Sachsen med nöd och näppe kom in i parlamentet igen – dock med färre röster än 2019.

Koalitionspartierna, socialdemokratiska SPD och liberala FDP – som ingår i den gröngulröda ”trafikljuskoalitionen”, uttryckte sin respekt och tacksamhet till de avgående gröna ledarna. Samtidigt såg oppositionen – i synnerhet högerpartiet Alternativ för Tyskland (AfD) och den tidigare vänsterpolitikern Sahra Wagenknechts nystartade parti BSW – avhoppen som en möjlighet att kritisera den nuvarande regeringens politiska styrka och åter väcka frågan om nyval.


Kompromiss på kompromiss

Att De gröna misslyckades med att plocka poäng hos väljarna i de senaste valen handlar delvis om uppoffringarna som skett i regeringsställning. Det tror statsvetaren Oliver Lembcke.

– De gröna är för närvarande i hög grad reducerade till sin kärnväljare. Denna del vill ha mer grön politik och är framför allt missnöjd med ”regeringskostnaderna”, med de kompromisser med det egna programmet som följer med varje kompromiss med de andra trafikljuspartierna.

Kommunikationsforskaren Frank Brettschneider säger att krisen har varit på gång i flera år.

– De gröna har under en längre tid varit på väg att göra sig själva besvikna. De första sprickorna i den mycket positiva bilden av De gröna uppstod i mitten av 2021 – mitt under valkampanjen – i och med skandalerna kring deras toppkandidat Annalena Baerbock: anklagelser om plagiat, inkonsekvenser i hennes CV, dålig kriskommunikation. Att De gröna gjorde betydligt sämre ifrån sig än väntat i det federala valet 2021 berodde till stor del på Annalena Baerbock. Hon blev ändå utrikesminister. 

– Till detta kom förändringen av de dominerande ämnena i allmänhetens ögon – bort från klimatskydd och mot kriget i Ukraina och flyktingfrågan. De gröna var uppenbarligen inte förberedda på en sådan förändring i den allmänna opinionen och hade ingen strategi för det.


Hur stor blir klimatfrågan?


För att De gröna ska komma tillbaka på rätt spår måste den nya ledningen först och främst få partiet med sig, säger Oliver Lembcke. Frank Brettschneider ser flera faktorer som kan påverka partiets återhämtning.

– Hur kommer de ekonomiska frågorna att utvecklas? Framför allt, kommer klimatfrågan att bli lika relevant igen för majoriteten av befolkningen som den var 2019? Då firade De gröna en stor framgång i EU-valet.

Kort efter att De grönas ordförande drog sig tillbaka meddelade även hela den tio personer starka styrelsen för Grön ungdom sin avgång. Dessutom lämnade de tio styrelseledamöterna i Grön ungdom partiet följande dag. I ett brev förklarade deatt det inte var hållbart att vara en del av ett parti och kampanja för en politik som i grunden skiljer sig från den som det egna partiet för.

Statsvetaren Oliver Lembcke har tidigare observerat spänningar mellan det gamla partiet och det unga partiet i SPD, socialdemokraterna i Tyskland. 

– I De gröna är denna skarpa och högljudda kritik av den egna partiledningen ganska ny. Tidigare var det rörelser som Fridays for Future eller Letzte Generation som satte tonen. De ställde också ”systemfrågan” i form av hård kritik av kapitalismen. Detta har Grön ungdom tagit till sig. Men systemkritik och statligt ansvar går inte så bra ihop, förklarar han.

Moderpartiet agerade för långsamt i klimatfrågor för Grön ungdom, säger Frank Brettschneider.

– Och ståndpunkterna i migrationsfrågan skilde sig avsevärt åt. Att De gröna har ingått i regeringen på federal nivå sedan 2021 har eldat på skillnaden, som också beror på kompromisserna i trafikljusregeringen.

Svårt fånget, lätt förgånget

De grönas konferens äger rum i november. Näringslivsministern Robert Habeck, som tillhör De gröna, sade till Deutsche Presse-Agentur att det kommer att bli den plats ”där De gröna kommer att omorganisera och ompositionera sig för att sedan med förnyad kraft påbörja kapplöpningen för att komma ikapp inför förbundsdagsvalet”, sade Habeck.

– Det tar lång tid att vinna befolkningens förtroende, men det är mycket lätt att förlora förtroendet. De gröna har upplevt detta under de senaste åren. Frågan är om och hur snabbt de kan återvinna detta förtroende, säger Frank Brettschneider.

Men hur troligt är det att De gröna kan återvinna väljarnas förtroende? Ganska, säger Oliver Lembcke.

– Utmaningen med den gröna omvandlingen av ekonomin och samhället i stort kommer att förbli en viktig politisk fråga under överskådlig framtid. De gröna har också en hög trovärdighet på detta område – även i jämförelse med sina politiska rivaler. Detta är de bästa förutsättningarna för att återigen höja sin profil.