Det är några av de uppmaningar som återfinns i en tysk resolution med rubriken ”Aldrig mer är nu: Skydda, bevara och stärk judiskt liv i Tyskland”.
Nu har resolutionen, som Dagens ETC kunde berätta om senast i oktober, antagits av landets parlament. Detta trots hård kritik de senaste månaderna från flera namnkunniga jurister, forskare och aktivister som befarar att dokumentet ytterligare ska förgifta det redan ansträngda klimatet i den tyska offentligheten när det handlar om frågor om antisemitism, sionism och Israels krigföring i Mellanöstern.
– Vi har försökt nå fram till ledamöterna som arbetat med resolutionen, men inte fått någon respons, sa Matthias Goldmann, professor i internationell rätt vid Wiesbadens universitet, på en presskonferens i Berlin under onsdagen.
Blocköverskridande signal
Innehållet på de drygt fyra sidorna är inte är rättsligt bindande, utan bör snarare betraktas som en blocköverskridande positionering med förslag på olika åtgärder riktade till myndigheter och organisationer.
Det är ett sätt att sända en signal till de människor med judisk tro som vill känna sig säkra hos oss.
– Det är ett sätt att sända en signal till de människor med judisk tro som vill känna sig säkra hos oss, som vill ha sitt hem här, sa Dirk Wiese från SPD i förbundsdagen innan resolutionen röstades igenom i torsdags.
Kritikerna pekar dock på att just denna juridiskt otydliga status riskerar att leda till godtycke när museer, högskolor, myndigheter och organisationer inom civilsamhället ska tolka och implementera innehållet. Det gäller framför allt när det handlar om fall som inte är entydigt antisemitiska. Som när pristagare på Berlins filmfestival i vintras, bland annat den israeliske regissören Yuval Abraham, kritiserade Israel för att begå folkmord och bedriva apartheid.
Det finns en risk att grundläggande rättigheter inskränks på ett sätt som inte gynnar någon.
Den här händelsen beskriver resolutionen som en av ”de stora antisemitismskandalerna de senaste åren”.
Något som Matthias Goldmann pekar på som absurt med tanke på att detta är anklagelser som Israel också utreds för i Internationella domstolen i Haag.
– Det finns en risk att grundläggande rättigheter inskränks på ett sätt som inte gynnar någon. Det gäller framför allt yttrandefriheten, vetenskapsfriheten och konstfriheten, säger Matthias Goldmann.
Lutar sig mot omstridd definition
Han frågar sig hur de som beviljar medel ska kontrollera att projekt som ansöker om stöd inte riskerar att sprida antisemitism. Framför allt när det definitionen av antisemitism i sig är vetenskapligt omstridd.
Hur antisemitism ska definieras är föremål för vetenskapliga diskussioner och dispyter.
Oenigheten kring begreppet understryks också av Barbara Stollberg-Rilinger, rektor för forskningsinstitutet Wissenschaftskolleg zu Berlin. Både hon och Matthias Goldmann påpekar dessutom att den definition som resolutionen lutar sig mot – den som International Holocaust Rembrance Alliance, IHRA, tagit fram – inte är användbar i det här sammanhanget.
– Hur antisemitism ska definieras är föremål för vetenskapliga diskussioner och dispyter. Att från politiskt håll inskränka den diskussionen är oförenligt med den vetenskapliga autonomin, sa Barbara Stollberg-Rilinger under samma presskonferens, där även den amerikansk-israeliska filosofen Susan Neiman deltog.
Partierna kunde inte enas
Gruppen är en av flera initiativ som presenterat alternativa förslag till hur judar ska kunna känna sig trygga i Tyskland.
Vem vill inte bekämpa antisemitism? Vem vill inte skydda judiskt liv i Tyskland?
– Vem vill inte bekämpa antisemitism? Vem vill inte skydda judiskt liv i Tyskland? Men finns det något som visar att alla åtgärder de senaste åren har någon verkan? Jag tror att motsatsen är fallet, sa Susan Neiman och pekade på hur antisemitismen i Tyskland snarare ökat .
Resolutionen skulle ursprungligen ha antagits lagom till årsdagen för Hamas attacker mot Israel den 7 oktober. Men partierna som arbetat med dokumentet, det vill säga SPD, CDU/CSU, FDP och Die Grünen, kunde inte enas om vissa formuleringar. Den 9 november, minnesdagen för nazisternas pogromer 1938, fick istället bli det symboliska datumet för den nya versionen.
Några betydande förändringar av innehållet jämfört med tidigare versioner gick dock knappast att skönja när förbundsdagen samlades under torsdagsmorgonen för att anta resolution.
Det hela skedde i skuggan av en regeringskris som utlöstes kvällen innan när förbundskansler Olaf Scholz sparkade sin finansminister och kastade ut marknadsliberala FPD ur regeringen.
Alla övriga punkter i parlamentet sköts därför upp till eftermiddagen.
Die Linke och BSW lade ner röster
I två timmar pågick debatten, som framför allt handlade om att understryka resolutionens nödvändighet. Men också om att inskärpa dess innehåll, betona Tysklands solidaritet med Israel, samt peka på antisemitism inom Tysklands muslimska befolkning.
I det sammanhanget valde högerradikala AfD att ta åt sig äran för flera av dokumentets formuleringar, trots att partiet inte medverkat vid att ta fram dem.
Verkligheten har kommit ikapp er! Även förslagen till lösningar går i vår riktning.
– Trump har valts till president och regeringen har nått sitt slut. Nu erkänner man också att explosionen av judehat i Tyskland har med invandring och islam att göra. Verkligheten har kommit ikapp er! Även förslagen till lösningar går i vår riktning, sade AfD-ledamoten Beatrix von Storsch, som också passade på att förklara sitt partis egen beundran för Israel.
– Israel representerar allt det som Europa en gång var och som ni i vänstern hatar. En stark nationell och religiös stat, beredd att skydda och försvara sin egen kulturella identitet och sina gränser.
Två ändringsförslag från vänsterpartiet Die Linke respektive det nya partiet Bundnis Sarah Wagenknecht, BSW, avslogs. De gick bland annat ut på att inte spela ut minoriteter mot varandra, samt behovet av ta med andra definitioner av antisemitism. Die Linke och BSW var också de enda partigrupperna lade ner sina röster, respektive röstade nej.
Efteråt välkomnades resolutionen av bland annat Judiska centralrådet i Tyskland.
– Det här beslutet måste nu följas av konkreta statliga handlingar. Annars dör den här signalen ut i det politiska rummets vidd, sa centralrådets ordförande, Josef Schuster, i ett uttalande.
