Tysk expert på högerextremism: ”Kuppmakarna ville utlösa kaos”

För statsvetaren Kira Ayyadi, som bevakar utvecklingen bland Tysklands högerextrema rörelser vid Amadeu-Antonio-Stiftung, var razzian inte helt överraskande. I sin yrkesroll har Ayyadi kunnat skönja hur den så kallade Reichsbürgerrörelsen blivit allt mer radikal, våldsam och aggressiv under coronapandemin. Anhängarna vägrar erkänna den tyska förbundsrepubliken, lyda dess lagar och ser sig själva som medborgare i det tyska riket, som existerade mellan åren 1871 och 1945.

– Gruppen som sprängdes kallas för Patriotiska unionen, säger Kira Ayyadi. Deras plan var, åtminstone enligt vad som är känt, att med våld ta sig in i förbundsdagen, sätta förbundsdagsledamöterna i handfängsel och inrätta en egen regering, som skulle ledas av prinz Heinrich XIII Reuß. Det fanns tydliga idéer om hur den regeringen skulle se ut, tankar om vilka människor som skulle ha vilka ministerposter och militär kompetens inom nätverket. Inom för Patriotiska unionen finns människor som arbetat länge inom försvarsmakten, som kan handskas med vapen och gjort karriär inom det militära. I en video som läckt ut hörs en man, som tycks vara överste i försvaret, säga att kuppen skulle äga rum före jul. Uppenbarligen var det kort om tid när razzian skedde.

Planer på gisslantagning

Enligt Kira Ayyadi har Reichs­bürgerrörelsen, som ­känne­tecknas av vanföre­ställningar om ett fortfarande existerande tyskt rike, antisemitism och historie­revisionism, spretiga kopplingar till andra högerextrema rörelser. Med statskuppsförsöket var förhoppningen att våldsmonopolet skulle ställa sig på kupp­regeringens sida, och att andra grupper på högerflanken skulle inspireras att också de ta till våld.

– Det fanns konkreta planer för hur ett nytt styre skulle se ut, säger Kira Ayyadi. Men med 25 personer kan man inte välta hela den tyska staten, den tanken är befängd. Planen var förmodligen att genom att ta förbundsledamöter som gisslan skulle andra högerextrema nätverk, från Reichsbürger till nynazister, bli aktiva. Man ville utlösa ett kaos.

Tror du att ett uppriktigt försök till att ta makten i Tyskland hade ägt rum, om inte razzian genomförts?

– ”Tänk om”-frågor är svåra att besvara. Ser man till den här gruppen är den väldigt spretig. Den består dels av konspirationsteoretiker i pensionsåldern, men också människor som arbetat i åratal inom försvaret. Hade de lyckats ta sig in i förbundsdagen hade det kunnat sluta i blodbad. För likasinnade konspirationsteoretiker, Qanon-anhängare eller coronaskeptiker, hade ett statskuppsförsök kunnat fungera som en utlösande faktor. Det finns människor som radikaliserats under coronapandemin och som bara väntar på att det äntligen ska braka samman. ”Nu kommer äntligen Dag X”, ungefär.

Tydligt högerextrem

Reichsbürgerrörelsen har på olika sätt varit aktiv i Tyskland sedan 80-talet. Utmärkande är föreställningen om att andra världskrigets fredsslut var illegitimt, och att den förbundsrepublik som inrättades med stöd av de allierade inte har existensberättigande. Sett till andra extrema rörelser på högerkanten kan Reichsbürgeranhängarnas motiv framstå som mindre tydliga.

– Nynazister är lättbegripliga på så sätt att de avskyr svarta människor och judar, för reichsbürgare kretsar allt kring att Tyskland inte är en suverän stat, säger Kira Ayyadi.

– Men man måste se den som en tydligt högerextrem rörelse. Reichsbürgare är antidemokrater till sin natur och i ideologin är antisemtism väldigt utbrett. Man ser på förbundsrepubliken som ett maktorgan för en elit som inte har rätt att styra Tyskland. Den eliten är ofta Rothschildfamiljen eller judar i allmänhet. Sedan finns det överlapp mellan reichsbürgare och querdenkers [covid-förnekande rörelse, reds anm], och andra konspirations­teoretiker som närmat sig varandra under pandemin.

Har corona inneburit en radikalisering av Reichsbürgerrörelsen?

– Inte av själva Reichsbürger­­rörelsen, för deras tankegods är redan radikalt som det är. Tror man på deras ideologi är man radikal. Men det finns likartade miljöer, särskilt bland coronaskeptiker, där en radikalisering ägt rum. Pandemin har inneburit att fler människor närmat sig konspirationsteoretiskt tankegods. Har man väl börjat tro på en konspirationsteori är det lätt att man fastnar för märkligare och märkligare konspirationer, tills man plötsligt tror att ­Tyskland är ett ockuperat land.

Inspireras av USA

Framför allt har tyska ­konspirationsteoretiker närmat sig utländska gelikar, enligt ­Ayyadi. När en corona­skeptisk demonstration i Berlin slutade i ett försök att storma förbundsdagen i augusti 2020, hade en av talarna hävdat att Donald Trump landat i Berlin, och att det gällde att visa den dåvarande amerikanske ­presidenten vad det tyska folket egentligen stod för.

– Man kan se hur ­konspirationsteorier ­färdas från land till land, säger ­Ayyadi. Ett tag trodde man starkt på befolkningsutbytet, tanken om att en elit försöker ersätta ­Europas befolkning med flyktingar från andra kontinenter. Det var som störst ungefär samtidigt som ­Christchurchattentatet ägde rum. Sedan har man trott mycket på the great reset, transhumanism och allt som Steve Bannon och Alex Jones framför. Konspirationsteoretiker i Tyskland är uppmärksamma på vad som händer i USA, på vilka budskap som funkar och vad som fungerar sämre. Om man är en tysk konspirationsteoretiker ligger det nära till hands att följa amerikanska Telegramkanaler, och där bli övertygad om Hillary Clintons och Joe Bidens satanistiska planer för framtiden, eller vad det nu är.

Startades av rättshaverist

Reichsbürgerrörelsen uppstod på 80-talet med rättshaveristen Wolfgang Ebel som främste ideologiska överhuvud. Då ägnade man sig mestadels åt att terrorisera lokalförvaltningen i Berlin med brev om hur den tyska regeringen var illegitim, varför anhängare inte behövde ha tyska körkort eller betala tyska skatter. Länge sågs också gruppen som en spretig samling knäppskallar, förvisso verkligsfrånvända men i det stora harmlösa.

– 2016 ändrades något i synen på Reichsbürger­rörelsen, säger Ayyadi. Då mördade en anhängare en polis i ­Georgensmünd. Dessförinnan hade de setts som en märklig grupp kufar, som hängde upp skyltar med texten ”här börjar konungariket Tyskland” på ­ytterdörren. Det är ett udda beteende när man utropar sig själv till medborgare i tyska ­riket, vägrar skaffa pass eller körkort och betala skatt, men det var mest ett irritationsmoment för tjänstemän i förvaltning. Sedan 2016 har man börjat se reichsbürgare för den reella fara de utgör. Att de utgör ett hot fick vi svart på vitt med razzian, de består delvis av yrkesmilitärer, beväpnade människor och har konkreta planer på en ny regim.

I det högerextrema förbunds­partiet Alternativ för Tyskland finns en överslätande attityd gentemot ­reichsbürgarna, men den tyska statens respons på rörelsen har varit kraftig, menar Ayyadi, som understryker att över 3 000 poliser involverades i razzian. ”Staten mönstrade allt den kunde för att kunna genomföra det här”, säger hon om razzian, men menar också att den är långt ifrån att utgöra en ­nådastöt på Reichsbürger­rörelsen.

– Vi får vänta och se vad det här leder till, säger Ayyadi. Den akuta faran är att kuppförsöket inspirerar andra högerextrema att ta till vapen. Som med all högerextremism måste svaret i det långa loppet vara ­preventiva lösningar, där man skolar människor i demokrati. För Reichsbürgerrörelsen kan det vara svårt, för de flesta som radikaliseras in i den är äldre människor. Det brukar vara svårare för dem att återgå till att tro på demokrati igen.