I en hamn i Italien ligger just nu SOS Mediterranees fartyg Ocean Viking stilla efter den senaste insatsen då de räddade 128 människor från att drunkna. Vid 13 tillfällen i år har den italienska regeringen beslagtagit fartyg tillhörande olika livräddande frivilligorganisationer. Det är en av anledningarna till att 2023 är det dödligaste året i Medelhavet på fem år: minst 2500 människor har dött. Antalet fartyg som kan rädda liv har effektivt begränsats, säger Caroline Abu Sa’da, chef för den schweiziska grenen av organisationen.
– Vi vet inte exakt varför de beslagtog Ocean Viking. Det tycks vara en fråga om olika tolkningar. Italien menar att vi inte har koordinerat tillräckligt med libyerna, men det var helt omöjligt att göra det på grund av ovilja från deras sida. Hade vi inte genomfört räddningen ändå hade människor dött.
Tvingas bryta mot lagen
Parallellt med att Ocean Viking hindras från att rädda liv fortsätter små sjöodugliga, överfulla båtar att lämna den libyska och tunisiska kusten. Så här års är det ofta blåsigt, och de djupa delarna av Medelhavets mörkblå vatten är kallt.
– Den libyska kustbevakningen har blivit mer aggressiv under 2023. Många flyktingar har också fångats in och tagits tillbaka till Libyen.
Att Ocean Viking har beslagtagits är ett resultat av en lag som den italienska regeringen införde tidigare i år: om en organisation bryter mot de lika diffusa som hårda reglerna är detta en del av straffet. Men trots bestraffningen i Italien är SOS Mediterranee mottagare av årets Right Livelihood-pris. På plats i ett snöigt Stockholm befinner sig Caroline Abu Sa’da.
– Vi hoppas att det här ska öka intresset för och kunskapen om vad som händer på Medelhavet, och hur vi kriminaliseras, säger hon.
EU:s kollega: obemannat skjul
Enligt den italienska lagen får organisationerna till exempel inte genomföra mer än en räddning per insats. I praktiken innebär det att Italien uppmanar dem att bryta mot internationell sjölag som säger att kaptener alltid har skyldighet att undsätta båtar i sjönöd.
– De beordrar oss också att åka till hamnar långt bort från centrala Medelhavet. Vi är borta från livräddningszonen i upp emot 15 dagar, säger Caroline Abu Sa’da.
I reportageboken ”Till varje pris” från 2021 beskriver journalisterna Anna Roxvall och Johan Persson den libyska kustbevakningens så kallade kontor, som EU till stor del förlitar sig på. Det är inte mycket mer än ett skjul, och så gott som obemannat. Caroline Abu Sa’da menar att de samarbetar så gott de kan, men att det är svårt.
– Problemet är att det är mycket svårt att diskutera med libyerna, det är en språkbarriär. De har också ett mycket offensivt beteende. Två gånger under 2023 har de skjutit mot oss, något som var traumatiserande för både besättning och flyktingar, säger Caroline Abu Sa’da.
Jagar människor
Under 2023 har allt fler flyktingbåtar avgått från Tunisien i stället för Libyen.
– Berättelserna som vi hör är desamma. I Tunisien har det förekommit direkta uppmaningar om att jaga svarta människor från söder om Sahara, säger Caroline Abu Sa’da.
De är oroliga för hur det här kommer att påverka avgångarna. Men ännu mer oroliga för vad som kommer att hända om ingen förändring sker – med fler livräddande insatser – och om fartyg också i fortsättningen kommer att stoppas.
– Ärligt talat, om ingenting förändras kommer människor fortsätta dö.
