Tusentals skriver under för mänskliga rättigheter

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Vi har det så himla bra i Sverige, men världen brinner. Det skulle kunna väcka en känsla av hopplöshet, men tvärtom märker vi att många vill engagera sig, säger Ami Hedenborg som är talesperson på Amnesty i Sverige.

Trycket på makthavarna ökar

Skriv för frihet är en av världens största kampanjer för mänskliga rättigheter, och genomförs varje år sedan 2001. I Sverige har den funnits sedan 2011, men intresset har aldrig varit så stor som i år. Hittills är kampanjen uppe i nästan 70 000 underskrifter

– Det betyder oerhört mycket för människorna som kampanjen fokuserar på. Att folk över hela världen engagerar sig i deras fall håller deras hopp vid liv, säger hon. 

Tanken är att öka trycket på makthavare genom att många människor engagerar sig i några få specifika fall. Förra året samlade kampanjen in över 3,7 miljoner namnunderskrifter och solidaritetshälsningar världen över, och flera av de som satt fängslade blev frigivna. Ami Hedenborg säger att det är mängden engagerade människor som skapar ett tryck på makthavarna. 

– Den saudiarabiska bloggaren Raif Badawi hade fått betydligt fler piskrapp om hans fall inte hade uppmärksammats internationellt. Inga regeringar eller gruvbolag vill stoltsera med vilka förtryckare de är, säger Ami Hedenborg. 

Den svenska kampanjen kretsar kring fyra fall. Ett av dem är den amerikanska visselblåsaren Edward Snowden som sedan tre år befinner sig i Ryssland eftersom han är efterlyst för spionage och stöld av statlig egendom. En annan är egyptiern Mahmoud Abu Zeid "Shawkan" som riskerar dödsstraff för att ha fotat hur säkerhetsstyrkor skingrade en demonstration i Kairo. De övriga är den peruanska bonden Máxima Acuña och den iranska människorättsaktivisten Zeynab Jalalian.

Självklart att ställa upp

Kampanjen har backats upp av en rad kända svenskar. En av dem är den samiska artisten och aktivisten Maxida Märak som är särskilt engagerad i bonden Máxima Acuñas öde. Peruanskan har fått sin mark beslagtagen av ett gruvbolag och blivit misshandlad av polisen för att lämna sitt hem.

– När jag fick höra om henne skrattade jag och grät samtidigt. Hon kommer också från en liten byggd och har ett helt samhälle som arbetar emot henne, säger Maxida Märak.

För henne var det självklart att ställa upp när Amnesty hörde av sig. 

– Jag är som en ocensurerad politiker som kan nå ut dit politiker aldrig når. Därför tycker jag att det är mitt ansvar att ställa upp för att fler ska få upp ögonen för det sjuka som händer de här människorna, säger hon.