Demonstrationerna visar stöd för oppositionsledaren Aleksej Navalnyj som fängslades direkt vid återkomsten från Tyskland den 17 januari.
Över 5 000 personer greps under söndagen, en av dem var Navalnyjs fru Julia Navalnaja, som dock släpptes igen efter sex timmar.
Ana Furtuna, chef för Eurasiaavdelningen på Civil Rights Defenders, menar att protesterna inte bara har med Navalnyj att göra.
– Att folket går ut på gatorna och protesterna för andra helgen i rad visar att de inte är nöjda med läget i landet. Det som gör det här annorlunda från tidigare protester är att de sker på så många platser samtidigt, att det är så många som protesterar för första gången och att myndigheterna arresterat många inför protesterna för att hindra dem från att delta, säger hon till Dagens ETC.
– Självklart utbröt protesterna efter att Navalnyj arresterades, men de handlar inte bara om det. Många som går ut på gatorna gör det också för att protestera mot de konstanta övergreppen mot mänskliga rättigheter, mot den utbredda korruptionen, mot den låga levnadsstandarden för vanliga människor och mot den nya repressiva lagstiftningen som infördes före jul och som allvarligt hotar civilsamhälle, journalister och kritiska röster.
Journalister bland de gripna
Hon beskriver läget i Ryssland som väldigt allvarligt.
– Generellt är Ryssland idag mer repressivt än någonsin. Vi är väldigt oroade över massgripandena och det oproportionerligt utbredda våldet från regimen. Det finns så lite utrymme kvar för oberoende röster.
Bland de tusentals gripna i helgen fanns över 80 journalister.
– Det är väldigt allvarligt att journalister blir trakasserade, hotade och attackerade för att de försöker göra sitt jobb. Det är helt oacceptabelt, säger Ana Furtuna.
På tisdagen ska Sveriges utrikesminister Ann Linde träffa sin ryska motsvarighet Sergej Lavrov i Moskva.
– Det är viktigt att påminna Ryssland om sina internationella skyldigheter när det kommer till mänskliga rättigheter. Och de måste ta upp det krympande utrymmet för civilsamhället, nedslagen mot yttrandefriheten, mötesfriheten och pressfriheten, säger Ana Furtuna.