– Föräldrar har ingen aning om var deras barn är, de har inte haft kontakt med dem på flera veckor. De bara gråter obehärskat, säger advokaten Manoj Govindaiah.
Under tisdagen spreds bilder och videoklipp på ensamma, gråtande barn inlåsta i burar avsedda för hundar över världen. I vissa fall var barnen som stod och höll sig i stängslen, hulkade och ropade efter mamma, inte mer än två år gamla. Omvärlden visar nu öppet sin avsky inför hur barnen behandlades och protesterna över hela USA tilltar.
Barnpsykologer likställer behandlingen av barnen med tortyr och konstaterar att de troligtvis kommer att drabbas av långtgående trauman.
Donald Trump gick på tisdagskvällen själv ut och försvarade den inhumana behandlingen av flyktingbarnen:
– Jag vill inte ta barn från deras föräldrar. Men när man brottsutreder föräldrarna för att ha kommit in illegalt, vilket bör göras, måste man föra bort barnen, sa presidenten under en företagarkonferens, rapporterar flera amerikanska medier.
2 300 barn
Dagens ETC:s utsände reporter har pratat med Manoj Govindaiah, som är advokat och jobbar för Raices, en organisation som ger juridisk hjälp till migranter. Han jobbar främst vid ett förvar utanför San Antonio, Texas, där ett stort antal föräldrar som separerats från sina barn sitter inlåsta.
– Det är fruktansvärt, säger han följt av en djup suck, på frågan om hur han upplever sina möten med föräldrarna.
Trump-administrationens “nolltolerans” innebär att alla vuxna som tar sig in i USA illegalt ska åtalas i federal domstol. I väntan på åtal sätts de i häkte och där får barn inte placeras. Barnen skickas då till särskilda förvar utanför rättssystemet. Sammanlagt ska drygt 2 300 barn ha separerats från sina föräldrar sedan början av maj och det har rapporterats om barn som tagits från ammande mödrar.
– När vi jobbar med de här klienterna så kan vi prata hela dagen om deras asylärenden, anledningen att de flydde sitt hemland, var de ska bo. Men så fort vi kommer in på deras barn så krossar det ens hjärta. Föräldrar har ingen aning om var deras barn är, de har inte haft kontakt med dem på flera veckor. De bara gråter obehärskat, säger Manoj Govindaiah.
Hur lång tid brukar det ta från att en förälder grips till dess att de kan återförenas med sitt barn?
– I bästa fall tar det sex-åtta veckor. Det tar oftast tre-fyra veckor innan de kan få en första intervju hos asylhandläggare. När det är avklarat har de möjlighet till borgen och det kan ta några ytterligare veckor.
Kraschad webbsida
Raices förbereder och representerar sina klienter för sina inledande asylintervjuer. Om de bedöms som trovärdiga släpps de ofta mot borgen vilken kan ligga på allt från 1 500 dollar till 12 000 dollar. Raices samlar in pengar genom donationer. Det finns ett stort intresse för att bidra och tidigare i veckan kraschade Raices webbsida på grund av för många besökare.
– Vårt mål är att familjen eller klienten ska betala en del, även om bara en väldigt liten, sedan fyller vi på med resten, säger Manoj Govindaiah.
Innan den nya policyn brukade föräldrar och barn placeras tillsammans i familjeförvar i väntan på deportation eller helt enkelt släppas fria med ett datum då de ska infinna sig i rätten. Många förses under den tiden med fotboja. President Obama fick ta emot hård kritik då han utökade användandet av familjeförvar i samband med de stora flyktingströmmarna från Centralamerika.
Skyller på Demokraterna
Donald Trump och hans nära medarbetare har alla olika förklaringar till varför barn plötsligt separeras från sina föräldrar. Trump själv försöker ogenerat skylla situationen på Demokraterna, dels genom att påstå att de ligger bakom en lagstiftning som nu tvingar fram separationerna, dels genom att peka på deras vägran att rösta igenom hans immigrationsreform, vilken bland annat innehåller finansiering av muren.
– Det skulle inte förvåna mig om en av tankarna med nolltoleranspolicyn är att använda det som en förhandlingsteknik. Det är så president Trump närmat sig andra immigrationsfrågor. DACA skrotade han samtidigt som han sa ”Jag vill hjälpa ‘drömmarna’. Jag ställer mig bakom lagstiftning som skyddar dem – om ni ställer er bakom muren”, säger Manoj Govindaiah.
Donald Trump kan själv ändra sin nolltolerans-policyn när helst han önskar vilket även parti-kollegor som senatorn Lindsey Graham påpekat. Kritiken mot policyn är hård och flera framträdande republikaner har distanserat sig från den.
Även Melania Trump har, via sin talesperson, kommenterat: “Vi måste vara ett land där man följer lagarna, men också ett land som regeras med hjärta”. Kritik från FN:s råd för mänskliga rättigheter fick USA att lämna FN-organet under tisdagen. USA har dock redan anklagat rådet för att vara för kritiskt mot Israel.
Opinionen kritisk
En opinionsmätning från Quinnipiac visar att 66 procent av amerikanerna är motståndare till separationerna. En majoritet, 55 procent, av republikanska väljare stödjer dock fortfarande nolltoleranspolitiken.
Fernando Garcia är chef för Border Network for Human Rights (BNHR), en grupp som de senaste veckorna arrangerat flera protester i Texas. De boende i området intill gränsen är engagerade, säger han.
– Det är en väldigt dramatisk situation där vi känner att lokalsamhället, vår familj, är otroligt upprörda över hur administrationen använder barn för att driva sin politiska agenda. Människor från olika bakgrund, folkvalda, från näringslivet, trossamfund, alla reagerar och säger att det här är inte “the American way”, det här är inte vad bibeln säger åt oss att göra, inte vad lagstiftningen syftar till, säger Fernando Garcia.
Han är övertygad om att policyn inte kommer att minska antalet flyktingar.
– Det varken avskräcker eller stoppar någon. Människor flyr för att de riskerar att dödas, i Mexiko, i Guatemala, och då kommer inte ens den här hemska policyn att avskräcka dem. Det här är en fråga om liv och död, säger Fernando Garcia.
