Stora brister

Latife Fegan, svensk-turkisk kvinnorättsaktivist, är kritisk till uppgörelsen.
– Turkiet klarar inte av att hantera människorna som har flytt på ett bra sätt, det finns väldiga brister i mottagandet. Att tro att pengarna från EU löser någonting är bara dumt, ett sätt för EU att köpa sig fri från ansvar. Det är ett stort misstag, säger hon.
De många syriska flyktingarna gör att de statliga flyktinglägren i Turkiet inte räcker till på långa vägar – bara runt 15 procent av flyktingarna bor i lägren. Lägren har beskrivits som att de håller en hög standard, att flyktingarna har allt de behöver här. Men den bilden är långt ifrån entydig.
– Många av flyktingarna lever under otroligt dåliga förhållanden. Vi på Palmecentret samarbetar med en kvinnoorganisation i Turkiet som har kartlagt några av flyktinglägren, och sett hur det förekommer övergrepp och hur människor tvingas prostituera sig för att klara sig. Det är fruktansvärda situationer, säger Helin Sahin, Turkietexpert på Olof Palme International Center.

Få barn går i skola

Också för de flyktingar som inte får någon bostad i ett läger är situationen svår. Många får försöka hitta någonstans att bo på egen hand, och har svårt att klara sig ekonomiskt. Situationen förvärras av att de syriska flyktingarna inte har tillstånd att arbeta i Turkiet. Någon förändring ser det heller inte ut att bli, nyligen förhalades ett förslag om att flyktingar ska kunna få arbetstillstånd. Dessutom är det få av barnen som går i skola. En rapport från människorättsorganisationen Human Rights Watch visar att två tredjedelar av de drygt 700 000 syriska barn som har flytt till Turkiet inte går i skolan.
– Misslyckandet att ge barnen skolgång sätter en hel generation i riskzonen, säger Stephanie Gee från Human Rights Watch till Al Jazeera.
Nyligen kom dessutom en rapport från Amnesty som visar på stora brister i Turkiets arbete med att förhindra att flyktingar tar sig in i landet. Enligt rapporten har Turkiet frihetsberövat asylsökande och med tvång skickat tillbaka dem till Syrien och Irak, utan att de fått möjlighet att söka asyl i Turkiet – trots att det strider mot internationell rätt. John Dalhuisen, chef för Amnestys Europa- och Centralasienavdelning, menar därför att det är fel av EU att låta Turkiet ta ansvar för att minska antalet asylsökande i EU.
– EU ska inte vända sig till stater som inte klara av, eller inte respekterar, flyktingar och migranters rättigheter, för att dessa stater ska göra grovjobbet åt dem, säger han i ett uttalande.