Inga som helst bevis har lagts fram, men på beslut av Turkiets inrikes- och finansministrar har alla 770 personer fått sina tillgångar frysta. Alla brännmärks också offentligt genom att identifieras med sina för- och efternamn, personnummer, födelseorter och namnen på bägge föräldrarna.
Flydde hit på 80-talet
På listan finns tre svenska medborgare. En av dem är 60-åriga Ahmed Karamus, sedan många år ombudsman på Vision, som kom till Sverige som politisk flykting för 40 år sedan.
– Jag har inte varit turkisk medborgare sedan 1993. Och jag har inte ens några bankkonton, mark, fastigheter eller liknande i Turkiet, säger han till Dagens ETC.
– Deras syfte är att smutskasta mig. Att jag ska betraktas som en terrorist, så att man kan använda detta för att försöka begränsa mina politiska aktiviteter.
Ahmed Karamus är ordförande i Kurdistans nationalkongress (KNK), en slags kurdisk motsvarighet till palestinska PLO och sydafrikanska ANC. 38 partier och organisationer som strävar efter samma mål och kurdisk enighet är medlemmar i kongressen.
Själv är Ahmed Karamus partilös, men i terroristlistan anklagas han för band till den kurdiska PKK-gerillan.
– Jag har ingen koppling alls till PKK. Jag valdes till kongressens ordförande 2019 och tar öppet ställning mot Erdogans politik. Utifrån Turkiets sätt att jobba är jag inte förvånad över detta, säger han.
Vågar inte besöka Turkiet
Julhelgens terroristlista ingår i den repressiva politik Turkiets regering bedrivit ända sedan kuppförsöket 2016. Även om påstådda IS- och al-Qaida-medlemmar förvisso också pekats ut, står deras namn jämte helt vanliga oppositionspolitiker.
Ahmed Karamus har inte vågat besöka Turkiet på många år, men han ser att det nu kan finnas skäl att behöva vara på sin vakt även utanför landets gränser.
– Med stor sannolikhet kommer man också publicera denna lista internationellt, och kanske även lämna över uppgifterna till Interpol. Då kan alla personer i listan få en märkning på sig, säger han.
Missbrukar Interpol
Turkiet har fått stark kritik för att missbruka den internationella polisorganisationen Interpol, genom att man även efterlyser politiska dissidenter i exil istället för bara kriminella personer. Efterlysningar har lett till en rad frihetsberövanden under de senaste åren. Flera av de drabbade har varit regeringskritiska journalister, däribland den svenske medborgaren Hamza Yalcin som fängslades i Spanien 2017.
En hel del länder med goda relationer till Turkiet kan därför komma att bli mycket riskabla resmål framöver, om även Ahmed Karamus blir efterlyst via Interpol.
– Vissa länder kommer fylla den här funktionen, så att min rörelsefrihet och mitt engagemang begränsas.
