Räntehöjningar betyder att det blir allt svårare för de turkiska företagen, som ofta har stora utlandslån i dollar eller euro, att klara av räntebetalningarna när inkomsterna samtidigt kommer i turkiska lira.
Under tiden fortsätter förföljelserna av oppositionella i Turkiet. I förra veckan dömdes parlamentsledamoten Enis Berberoglu från republikanska folkpartiet, CHP, till fem år och tio månaders fängelse. Berberoglu är journalist och dömdes för att ha visat bilder på när turkisk militär lämnade över vapen till islamister i Syrien, något som regimen menade inte förekom.
Många har dömts till fängelse
Tre akademiker dömdes också nyligen till vardera ett år och tre månaders fängelse för att ha skrivit under en petition mot Turkiets krigföring i Syrien och i Kurdistan. Rubriken på deklarationen var ”Vi vill inte medverka till detta brott”, skrivet av Akademiker för fred. Brottet de dömdes för var ”propaganda för en illegal organisation”. Inräknat de senaste förhandlingarna står nu 273 akademiker inför rätta.
34 arbetare som protesterade mot arbetsförhållandena vid bygget av Istanbuls nya storflygplats greps också i förra veckan. De ska höras för ”överträdelse av lagen om möten och demonstrationer”, samt ”ohörsamhet mot ordningsmakten”, ”brott mot friheten att arbeta” och ”förstörelse av offentlig egendom”. Tidigare har över 400 arbetare på flygplatsbygget gripits.
Efter att ha rapporterat om undantagstillståndet i kurdiska Turkiet och attentatet mot tågstationen i Ankara dömdes de tre ägarna och toppcheferna av tevekanalen Hayatın Sesi Television till tre år och nio månaders fängelse. Deras brott: ”propaganda för illegala organisationer”.
Tolv arbetare på tryckeriet Gün Printing House ska fortsatt vara häktade, anklagade för att ha varit medlemmar i illegala organisationer och spridning av propaganda för illegala organisationer. Även en rad journalister på tidningen Özgürlükçü Demokrasi Daily är åtalade för tidningens kritiska granskning av turkiska arméns operationer i Afrin i Syrien. Tryckeriarbetarnas brott är tryckning och distribution av tidningen.
En lärarinna i Istanbul avtjänar 15 månaders fängelse för att hon ringt in till en teveshow och sagt ”låt inte barnen dö” under undantagstillståndet. Domstolen slog fast att detta yttrande var att ”framföra propaganda för en terroristorganisation”. Lärarinnan fick sin fängelsetid uppskjuten eftersom hon var gravid, men ska nu avtjäna straffet tillsammans med sin baby.
En advokat dömdes till övervakning efter att ha skrivit om den kurdiska frågan på sociala medier. Skådespelaren Levent Üzumcü instämdes också till domstol efter att ha anklagats för att ha ”förolämpat presidenten”.
Inrikesministeriet öppnade också utredningar mot 261 personer som framfört åsikter på sociala medier. Misstankarna gäller: ”framförande av propaganda för illegala organisationer, förolämpning, uppmuntran till förakt, hat och fientlighet”.
Samtidigt frikändes en myndighetsperson i de kurdiska delarna av Turkiet för medverkan till att elva gripna försvann och enligt misstankarna dödades av polis och militär. Fallet är också anmält till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna, som redan har fällt Turkiet på flera punkter. Poliser inblandade i dödsskjutningar av demonstranter i Istanbul och Diyarbakir frikändes också vid inledande rättegångar.
Uppgörelse med Putin
Detta är ett axplock av vad som skett under de senaste veckorna i Turkiet.
Samtidigt som Turkiet går allt djupare in i krisen och demokratin hotas tillkännagavs en uppgörelse mellan Erdogan och den ryske presidenten Putin. Enligt den ska turkisk och rysk militär gemensamt upprätta en buffertzon kring den omringade Idlip-provinsen i norra Syrien.
Nyheten har mötts positivt från de flesta håll eftersom cirka tre miljoner människor är instängda i Idlip i väntan på en offensiv från den syriska regimen tillsammans med ryska och iranska styrkor.
I kurdiska kretsar finns det en oro för att uppgörelsen framför allt riktas mot ett framtida Kurdistan och är till för att hindra kurderna att nå fram till Medelhavet. Bakgrunden är misstanken att Turkiet till varje pris vill förhindra ett närmande av de kurdiska styrkor som strider mot framför allt jihadisterna i norra Syrien till Assad-regimen. Det skulle kunna ge kurderna en stark ställning i det syriska Kurdistan – på gränsen mot Turkiet.
