I början av oktober meddelade det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien att 29 medlemmar av dess poliskår, Asayish, hade dödats i en turkisk drönarbombning. Poliserna tillhörde en enhet som arbetade mot narkotikabrott och förlustsiffran tycks vara den enskilt största på flera år för självstyret.
Turkiet har trappat upp sina anfall mot området efter att två beväpnade män gick till attack mot det turkiska parlamentet i Ankara den 1 oktober. Den kurdiska PKK-gerillan tog på sig dådet, varpå Turkiet började bomba PKK-mål i norra Irak – men också det syriskkurdiska självstyret.
I förra veckan publicerade Human Rights Watch en artikel om att de intensifierade turkiska bombningarna – mot 150 mål i norra och östra Syrien – lett till omfattande skador för kurderna. Dussintals människor, både militära och civila personer, har dödats. Olje- och gasindustrin i området har bombskadats. Men det har även skett attacker mot kritisk infrastruktur, som har lett till bristande tillgång till vatten och elektricitet för miljontals människor.
– Turkiet har ignorerat sitt ansvar för att se till att dess militära aktioner inte förvärrar regionens redan svåra humanitära kris, sa HRW:s vice Mellanösternchef Adam Coogle i artikeln.
Människorättsorganisationen påminde också om att Turkiet även i november förra året attackerade civil, grundläggande infrastruktur i bombräder, och att det är något som bryter mot internationell rätt.
Allt detta sker samtidigt som det tycks vara viktigare än på flera år för Nato, som även Turkiet tillhör, att det kurdiska självstyret i Syrien överlever som en politisk enhet och allierad. Sedan 2014 har självstyret varit allierat med länder som USA, Frankrike och Storbritannien inom ramarna för det som kallats den globala koalitionen mot Islamiska staten.
IS militanta celler utgör fortfarande en hotbild i regionen. En expertgrupp inom FN skrev i augusti att det ännu uppskattas finnas mellan 5 000 och 7 000 IS-medlemmar i Irak och Syrien. Så sent som i slutet av september fångade USA och kurdiska styrkor en högt uppsatt IS-ledare i den nordsyriska staden Raqqa.
Det kurdiska självstyret är ett geopolitiskt viktigt brofäste för flera Natoländer, i ett Mellanöstern där det finns allt färre västallierade aktörer och där Ryssland och Iran vunnit alltmer inflytande. Det har blivit ännu viktigare sedan Ryssland invaderade Ukraina och sedan det Iranstödda Hamas gick till attack mot civila och militära mål i Israel i början av oktober.
Två dagar innan Hamas attack mot Israel sände USA en skarp signal till Turkiet om att deeskalera angreppet mot kurderna. Den 5 oktober meddelade Pentagon att ett amerikanskt F-16-attackplan hade skjutit ner en turkisk drönare som hade opererat nära USA:s militära personal i nordöstra Syrien. Det är första gången USA skjutit ner en flygfarkost tillhörande Turkiet, som formellt är en militärt allierad stat.