Varnar för annektering
Savva Varnava, ordförande i Svensk-cypriotiska föreningen, berättar för Dagens ETC från sin semesterbostad i Limassol om paniken när det turkiska anfallet påbörjades och sorgen efter anhöriga som dog den där sommaren för 48 år sedan.
– Det var fullt av flygplan i luften som bombade och sköt. Folk sprang runt panikslagna. Jag förlorade min syster och hennes fyra barn. De gömde sig i ett hus som bombades. Det är en sorglig dag med hemska minnen, säger han.
De politiska banden med Ankara är avgörande för Nordcyperns handelsförbindelser eftersom endast Turkiet har erkänt landsdelen som en självständig stat. Turkiet har dessutom över 30 000 soldater stationerade på ön. Nyligen slöt parterna ett avtal om turkiskt, finansiellt stöd till Nordcypern. Överenskommelsen fick Cyperns president Nicos Anastasiades att varna för att Turkiet planerar en annektering. För drygt två veckor sedan bjöd Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan in Cyperns president till Ankara för ett samtal om en tvåstatslösning, en inbjudan som Anastasiades avvisade.
Maktdelning ratas
En officiell tvåstatslösning skulle innebära att den sista strimma hopp som finns om att återförena den etniskt tvådelade ön grusas, åtminstone enligt före detta Turkiet-ambassadören Michael Sahlin. Han menar att de turkiska intressena på ön idag främst är geopolitiska, något som förstärkts under Erdogans tid vid makten. Det har att göra med att flera länder aspirerar på att exploatera östra Medelhavets gas- och oljefyndigheter.
– Det har gjort gränsdragningsfrågorna än viktigare och inneburit att Grekland, grekcyprioterna, Israel och Egypten, som delvis har stöd från Frankrike och USA, flyttat fram positionerna. Det besvaras då av en ökad turkisk utrikespolitisk aggressivitet. Cypernfrågan har blivit en gisslan i allt detta, säger han.
För turkcyprioterna har kravet tidigare varit att makten delas mellan grekcyprioter och turkcyprioter vid en återförening. Detta är också FN:s hållning. Men det grekcypriotiska Cypern röstade nej till en sådan federal lösning i en folkomröstning år 2004, medan turkcyprioterna röstade ja.
Stormakternas spelplan
Enligt Michael Sahlin styrdes Nordcypern in på en mer Turkietvänlig politik när Mehmet Ali Talat blev landsdelens president. Det har lett till att Nordcypern tillsammans med Erdoğan nu öppet föreslår förhandlingar om en tvåstatslösning. Att grekcypriotiska Cypern sedan 2004 åtnjuter ett EU-medlemskap gör förutsättningarna till en återförening mer komplexa, anser Michael Sahlin. Dels eftersom Turkiet, som inte är med i EU, känt sig missgynnade vid förhandlingsbordet, dels för att EU säger nej till att välkomna Nordcypern som en självständig EU-medlem.
– De turkiska reguljära trupperna tillsammans med grekcyprioternas vägran att acceptera politisk likvärdighet är det som främst försvårat förhandlingslösningen om en federativ enhetsstat.
En annan försvårande aspekt är den ökade militära närvaron i området från flera länder.
– Storbritannien har fortfarande baser på ön och Frankrike diskuterar att eventuellt upprätta en bas på grekcypriotiska Cypern. Det finns en geopolitisk internationaliseringstrend som är djupt problematisk när det gäller att hitta en lösning på Cypernfrågan. Men det nya är att Turkiet har bestämt sig för att hårt driva en tvåstatslösning, säger Michael Sahlin.
”De lever som fångar”
Savva Varnava är grekcypriot och växte upp i Famagusta som idag ligger på den turkcypriotiska sidan. Han berättar att staden fortfarande är i ruiner efter invasionen 1974. Ett par vägar öppnades för några år sedan för att grekcyprioter skulle kunna besöka staden, eller rättare sagt titta in i den, men dessa är strängt övervakade av turkisk militär.
– Du kan bara gå på trottoaren som är inhägnad med stängsel och taggtråd. Tar du ett steg fel så är turkisk polis där och skriker. Jag kan se mitt barndomshem därifrån som står helt övergivet och förfallet. Det är så hemskt, säger han.
Han beklagar sig över att gränskonflikten pågått i 48 år och att ön inte återförenats som ett eget självständigt och demokratiskt land. Mest synd tycker han att det är om turkcyprioterna som är bosatta i Nordcypern som Savva väljer att kalla för det ”ockuperade” Cypern.
– De lever som fångar. När vi träffar varandra är det tårar och kramar för vi förstår varandra. Vi har levt över 400 år tillsammans och pratar samma språk, säger han.
