En knapp månad tidigare, den 5 juli, avbröt turkisk polis ett möte på ett hotell söder om Istanbul. Tio personer greps, en av dem svenske Ali Gharavi. Misstankarna rörde brott ”i namn av en terroristorganisation utan att vara medlem”, enligt Amnesty.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Och i maj utfärdade en turkisk domstol en arresteringsorder för Enes Kanter, basketproffs i USA men turkisk medborgare, som anklagas för medlemskap i en väpnad terrororganisation. Till skillnad från de bägge andra befinner sig Enes Kanter i säkerhet i USA.
Tveksamma anklagelser
Huruvida det verkligen rör sig om terrorister går att diskutera.
Hamza Yalcin har skrivit för regimkritiska tidningen Odak Dergisi. Ali Gharavi hade anlitats av en nederländsk människorättsorganisation för att hålla en utbildning i Turkiet om digital säkerhet.
Enes Kanter har å sin sida kallat Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan ”vår tids Hitler” och öppet stöttat hans politiska motståndare Fethullah Gülen, som pekats ut som hjärnan bakom kuppförsöket 2016.
Snarare handlar det, enligt ansedda nyhetssajten al-monitor.com, om att presidenten sedan kuppförsöket fått en accelererande paranoia.
Ovanstående exempel är långt ifrån de enda på att Recep Tayyip Erdoğan vill skrämma kritiker till tystnad, både inom och utom landets gränser.
Tusentals fängslade
I den misslyckade kuppens efterbörd såg han till att sparka 155 000 personer från olika statliga tjänster samt gripa eller godtyckligt fängsla 50 000 militärer, poliser, journalister, regeringstjänstemän och företrädare för rättsväsendet.
Det stora antalet tyder enligt många bedömare på att Recep Tayyip Erdoğan tagit tillfället i akt att göra sig av med misshagliga individer.
Efter kuppförsöket försökte också turkiska myndigheter lägga till namn på över 60 000 Gülen-anhängare i Interpols lista över internationellt efterlysta personer.
Nyligen dekorerades fasader över hela Turkiet med affischer som förnedrar militären och hyllar folket, som ett sätt att hålla den traditionellt sekulära militären i schack. Misstänksamheten mot dem är kanske större än någonsin.
På senare tid har både presidenten och hans ministrar fångats på bild med officerare med tydligt tomma pistolhölster. Enligt Al-Monitor florerar också rykten om att Recep Tayyip Erdoğan och hans närmaste män samt uppsatta partimedlemmar ständigt bär skottsäker väst.
Aggressiv retorik
På sistone har paranoian dessutom fått sällskap av en gnutta blodtörst.
– Vi kommer att slita huvudet av förrädarna, skanderade presidenten vid ett nationalistiskt massmöte i Istanbul i juli. Där upprepade han också sin önskan om att återinföra dödsstraff, enligt Washington Post.
Både Reportrar utan gränser och Amnesty säger sig vara ”enormt oroade” över händelseutvecklingen i Turkiet, särskilt om presidenten nu dessutom börjar missbruka det internationella polissamarbetet.
– Jag kan inte uttala mig om det här senaste fallet, men annars är Amnestys ståndpunkt tydlig – Turkiet förföljer oliktänkande. Och handlar det om politiskt motiverade efterlysningar vore det ju inte första gången en regim försöker komma åt kritiker på det sättet, säger Madelaine Seidlitz, folkrättsexpert på Amnesty.
Juridiskt enkelt
Juridiskt är gripandet av åtminstone Hamza Yalcin okomplicerat. En internationell arresteringsorder utfärdas. Spansk polis griper den misstänkte. Sedan får spansk åklagare bedöma dels om de turkiska bevisen håller, dels om det påstådda brottet strider mot spansk lag.
Om så är fallet – och om bedömningen görs att personen inte kommer att få sina mänskliga rättigheter kränkta – finns inget hinder för utlämnande, oavsett om personen också har ett svenskt medborgarskap.
Det enda Sverige och utrikesdepartementet kan göra är att besöka honom, tillgodose eventuella behov och hjälpa till med försvarare.
Frågan är vad Sverige kan och bör göra på diplomatisk nivå. Kurdo Baksi, svensk-kurdisk samhällsdebattör, författare och vän till den gripne journalisten, har sin åsikt klar.
– Recep Tayyip Erdoğan exporterar nu sitt yttrandefrihetsförbud till Europa och det här måste fördömas av EU och Sverige. Om Hamza Yalcin inte får komma hem så kommer Turkiet att fortsätta leverera namn till Interpol så att fler personer med dubbelt medborgarskap ska råka illa ut. Och jag är en av dem, säger han till SVT Nyheter.
”Stöd till civilsamhället”
”Fördöma” är dock inte ett ord som utrikesdepartementet använder när de per mejl svarar på vad Sverige bör göra i fallet Hamza Yalcin. Även om de säger sig vara oroade över utvecklingen i Turkiet.
”Regeringen arbetar oupphörligt med att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Detta sker exempelvis genom tydliga budskap till turkiska företrädare och genom stöd till civilsamhället”, skriver Jessica Garpvall vid UD:s pressavdelning.
