Det här är åtminstone synen hos en grupp demonstranter som står och vevar med nationens flagga framför presidentpalatset i Warszawa, när Dagens ETC går förbi. 

De håller i banderoller som fördömer att premiärminister Donald Tusk bryter mot konstitutionen och att han infört ”undantagstillstånd” i public service-medierna.

”Polen, Polen”, ylar en patriotisk klagosång från en bärbar högtalare.

Gömde sig i Dudas palats

Den 9 januari greps två tidigare ministrar i den förra högerregeringen som nyligen har dömts till två års fängelse för maktmissbruk. Mariusz Kaminski och Maciej Wasik tog sin tillflykt till president Andrzej Duda i hans palats, där polisen sedan fick gå in och omhänderta dem. 

Exministrarna är medlemmar i PiS, Lag och rättvisa, det ärkekonservativa före detta regeringspartiet som även president Duda har en bakgrund i. Enligt PiS är fängelsedomarna politiskt motiverade och man kallar Kaminski och Wasik ”politiska fångar”, medan Duda sagt att den nya regeringen utövar ”rättsstatsterrorism”.

– Just nu är Polen en kuslig plats, för vi befinner oss i ett slags demokratins självförsvarsläge, säger rättsstatsadvokaten Eliza Rutynowska till Dagens ETC. 

Allt det här kommer sig av att polackerna den 15 oktober förra året gjorde det som invånarna i Ungern, Turkiet och liknande länder som styrs av auktoritära högerpopulister ännu inte förmått göra. Trots en mängd orättvisa inslag lyckades den demokratiska oppositionen vinna valet. Premiärminister Tusks regering fick makten i mitten av december och har svurit att rulla tillbaka PiS-politiken.

Politiserade hela statsapparaten

Men det är ingen enkel sak att göra. Ännu en komplicerande faktor är att det forna maktpartiet mobiliserar anhängare och gör sitt bästa för att destabilisera och polarisera.

– Folk har olika åsikter. Håller vi bara på att erövra hela systemet, så som PiS gjorde 2015–2016? Eller erövrar vi endast utrymme för att kunna återetablera ett demokratiskt styre? Jag är av den senare åsikten, säger Eliza Rutynowska.

Många polacker som röstade fram den nya regeringen menar att dagens situation närmast är att jämföra med tiden efter kommunismens fall. Under sina åtta år vid makten underminerade PiS de demokratiska funktionerna i Polen. Man politiserade domstolarna, kulturen och placerade ut partilojala tjänstemän i hela statsapparaten, vilket tilldrog sig stark kritik från EU.

PiS kallar det en kupp

Det är den nya regeringens ambitioner om att städa upp detta och skapa oberoende, demokratiska institutioner på nytt, som lett till de högerauktoritära ropen om maktfullkomlighet. Strax innan valet 2023 lät PiS exempelvis överföra många fler befogenheter åt den nationella åklagaren Dariusz Barski, som står väldigt nära partiet. Flera konstitutionsexperter har bedömt att Barski från första början fick jobbet på ett olagligt sätt.

– Vår nya justitieminister har därför tillsatt en ny nationell åklagare. Men nu ifrågasätts det här av PiS som kallar det för en kupp, berättar Eliza Rutynowska.

Nu förstår vi att Duda aktivt kommer försöka blockera alla försök att återvända till demokratin.

Och det är fortfarande landets president som formellt måste sätta sin signatur på alla lagar och förordningar, innan de börjar gälla. 

– Efter valet var vi alla glada och trodde att problemen var över. Men nu förstår vi att Duda aktivt kommer försöka blockera alla försök att återvända till demokratin genom att göra förändringar av lagarna.

Straffades med undanskymd arkivtjänst

En annan institution som PiS mycket snabbt politiserade 2015–2016 var Polens public service-medier, genom att man skapade ett nytt, konstitutionsvidrigt medieråd med ansvar för att tillsätta nya chefer. Medierna förvandlades därefter till propagandaorgan som spridit regeringens hatiska budskap om EU, migranter, hbtq-personer och andra ”fiender”.

I Kulturpalatset i Warszawa tar Dagens ETC en fika med Dorota Nygren som tidigare arbetade vid den publika polska radion. Där höll hon hårt på pressetiska principer och vägrade rapportera nyheter på det vis den dåvarande PiS-styrda ledningen ville ha det. Hon bestraffades genom att förflyttas till ett arkivjobb med sänkt lön, vilket blivit ett uppmärksammat rättsfall. 

Jag har aldrig i mitt liv sett så stor förödelse i publik media som jag såg under de senaste åtta åren. 

Idag arbetar hon vid en tankesmedja, men hon är fortfarande aktiv i en pressfrihetsförening med gamla radiokollegor och är Reportrar utan gränsers lokala korrespondent.

– Jag har aldrig i mitt liv sett så stor förödelse i publik media som jag såg under de senaste åtta åren. Men vi har heller aldrig sett en sådan här övergång förut, från ett politiskt sätt att förmedla till att det nu blir professionellt kontrollerat. Vi journalister har jättestort hopp just nu.

Hatet är som bortblåst

Under valrörelsen 2023 lovade Tusk att omedelbart befria medierna om han fick makten. Strax innan julen bytte den nya regeringen ut alla de högsta cheferna. Med en ny ledning har medierna snabbt genomgått en stor förändring i sitt innehåll. Hatet och desinformationen är som bortblåst. 

Arbetet för att åter göra polsk statlig tv och radio till professionella, oberoende aktörer är dock krångligt. Dorota Nygren beskriver det som att man lappar och lagar ruiner. Det sker rekryteringar överallt och journalister som förr var brännmärkta är plötsligt välkomna tillbaka. Men det verkar inte finnas några direktiv för vilka som ska få börja arbeta. Man agerar yrvaket.

– Det var ingen som trodde att vi skulle ha den situation vi har nu, att oppositionen skulle vinna. Jag känner flera som fått återvända till radion men allt händer spontant beroende på vilka personer som känner varandra. Jag fick också ett telefonsamtal vid årsskiftet, om att jag var rekommenderad till en ganska högt uppsatt post. 

Alla journalister vet att det inte borde fungera på det här ostrukturerade sättet, menar Dorota Nygren. Men alla är också medvetna om att valet man haft har varit att behålla medierna så som de fungerat tidigare, eller att gå in i en övergångsperiod.

”Jag har själv drabbats”

Regeringens verktyg för att ta fram nya chefer var att den nya kulturministern kringgick befintlig lagstiftning och det PiS-bildade medierådet, genom att hävda att medierna som statliga bolag också berörs av polsk handelslag. Därmed kunde man fatta beslut om ledningen på egen hand.

Det här förfarandet har fått massiv kritik av PiS. Partiets ordförande Jaroslaw Kaczynski, som tidigare var Polens de facto ledare, svarade med att ockupera tv-kanalen TVP:s byggnad med sina anhängare – paradoxalt nog i namn av att man kämpade för pressfriheten.

– Regeringen följde alltså inte lagen, utan hittade en annan väg i syfte att avpolitisera medierna. Jag hoppas att de håller det löftet. Jag är absolut inte förespråkare för den nya regeringen, jag ser på detta bara som en medborgare som vet hur förstört allt blivit. Och jag har själv drabbats av det, säger Dorota Nygren.

Kritik mot ”skandalösa” rekryteringar

Händelseutvecklingen i Sveriges södra granne är viktig för hela Europa. Polen är det första landet som styrts av auktoritära högerpopulister en längre tid och som nu måste pröva sig fram i hur man reparerar skador och på nytt bygger demokratiska strukturer. Det finns ingen färdig handbok. 

Människorättsadvokaten Malgorzata Szuleka arbetar vid polska Helsingforskommittén i Warszawa, i samma byggnad där Tusks liberalkonservativa parti Medborgarplattformen har sitt högkvarter. Hon sammanfattar det politiska system PiS etablerade, som en illiberal demokrati på väg att bli en stat nästan totalt fångad av den regerande majoriteten. 

– Med en växande tendens till auktoritarism.

Inte desto mindre har Helsingforskommittén formulerat tydlig kritik mot den nya regeringens agerande, främst mot hur de nya mediecheferna tillsattes. Användandet av handelslagen stred mot konstitutionella principer, menar man. 

– Den här regeringen måste leverera någonting och de publika medierna var en symbol för den förra regimen. Vad man rapporterade där var skandalöst och inte något som passade i en demokratisk stat, säger Malgorzata Szuleka.

Men institutionerna måste befrias på ett sätt som respekterar konstitutionen och internationell praxis, understryker hon. 

– Annars riskerar det bara skapa ännu mer kaos och hot mot rättsstaten. Jag är rädd för att vi kommer få se fler sådana här övertramp i framtiden, med juridiskt tveksamma ageranden. 

 ”Vi fick jättemycket kritik” 

Helsingforskommittéen slipade på den här kritiken i tre dagar innan man släppte sitt uttalande, väl medvetna om att frågan är känslig. Trots det blev motreaktionen starkare än vad de hade väntat sig.

Jag är orolig över att den stora valsegern i oktober har gjort att folk nu ger regeringen fria tyglar. 

– Vi fick jättemycket kritik tillbaka, vilket har fått mig att fundera på vad som är vårt främsta syfte som människorättsorganisation. Det är att granska makten oavsett vem som är vid makten. Jag är orolig över att den stora valsegern i oktober har gjort att folk nu ger regeringen fria tyglar. Och jag förstår att det är frestande för regeringen att implementera precis det man sagt att man ska implementera.