Bernie Sanders har dock hunnit bygga upp ett betydligt starkare stöd över hela landet och ligger klart bättre till i opinionsmätningarna, Gabbard får endast omkring 4 procent. Men hon är rapp i debatterna och bidrar därmed till att vrida det politiska samtalet åt vänster.
Eftersom de står varandra nära i en rad frågor är det också många som spekulerar i att Sanders kommer att välja sin tidigare vapendragare Gabbard som sin kandidat till posten som vicepresident – om han skulle vinna demokraternas primärval. Detta särskilt med tanke på att hon har en mer omfattande utrikespolitisk erfarenhet, men också för att hon är en ung kvinna.
”Lyssna på folket”
Gabbard motiverar själv sin kandidatur med att det behövs fler politiker som lyssnar på folket.
– Vi har sett för många demokratiska ledare i Washington som inte har försökt förstå varför så många tröstade på Trump och varför så många avstod från att rösta över huvud taget. Jag vet att människor inte känner sig sedda av de politiska partierna, de känner sig övergivna. Att lyssna på de här berättelserna är avgörande för demokrater, säger Tulsi Gabbard i en intervju med The Intercept, och fortsätter:
– I slutänden handlar det om att politiker i dag sätter sig själva och sin egen makt framför folkets intressen. Trump är en del av en global trend där de väldigt rika och mäktiga har varit i kontroll så länge att de blivit isolerade från de vardagliga behoven, utmaningarna, hoppen och drömmarna som finns hos vanligt folk. Vi ser det inte minst med de omfattande handelsavtalen såsom TPP, som har en skadlig påverkan på människor och klimat medan storföretagen, som har varit en del i att ta fram avtalen, bara tjänar mer pengar och gör vinster på folkets bekostnad.
Major i armén
Tulsi Gabbard växte upp som det fjärde av fem barn i Hawaii, där hon mest spenderade tiden med att surfa, yoga och läsa böcker, enligt egen utsago. Intresset för politik kom i de sena tonåren, när hon upptäckte att den idylliska världen inte var så idyllisk som hon trodde. Hon tog värvning i armén och var placerad i Irak från 2004 till 2005 och i Kuwait mellan 2008 och 2009 och har i dag majorsgraden. Under en period arbetade hon även för sin pappas organisation som motarbetade samkönade äktenskap, något som hon senare tagit avstånd från. 2012 valdes hon i den amerikanska kongressen, som den första hindun, såväl som den första med rötterna i Amerikanska Samoa.
Vill stoppa krigen
Tiden i armén påverkade Tulsi Gabbard starkt. Hon är i dag en stor kritiker av USA:s utrikespolitisk de senaste decennierna och hon missar aldrig en chans att berätta om hur hon vill skapa fred, för att inte se fler systrar och bröder dö.
– USA:s regering måste sluta internera i andra länder för att få till regimskiften, såsom vi gör och har gjort i bland annat Irak, Afghanistan, Libyen och Syrien. Varje gång i historien som vårt land har gjort det har det lett till katastrofala följder, dels för oss och vår nationella säkerhet men framförallt för folket i de här länderna, säger hon i intervjun med The Intercept och fortsätter med att redogöra för sin syn på de nuvarande krigen:
– Al-Qaida idag är starkare än någonsin. Det är bland annat på grund av att USA genom Saudiarabien bokstavligt talat har har finansierat och rustat dem i Syrien. Varför? För att de ska kunna fullfölja det regimskifte som är hela syftet bakom varför USA har varit i Syrien sedan 2011, säger hon och uppmanar Trump att se till att USA lämnar Mellanöstern och att USA istället ska arbeta med diplomati.
Deltog i Standing Rock
Tulsi Gabbard är vidare en motståndare till kärnkraft och ett välkänd ansikte i klimatrörelsen. Hon har bland annat uppmärksammats för sitt deltagande i protesterna mot oljeledningen vid Standing Rock, dit hon reste för att personligen stå sida vid sida med urbefolkningen.
– Min uppväxt på Hawaii har gjort att jag alltid haft en nära relation till vatten, och frågan om rent vatten var något som gjorde att jag fick upp ögonen för omvärlden och politiken redan som tonåring. Därför var Standing Rock-protesterna så inspirerande för mig, att få se människor från alla olika bakgrunder enas i frågan om att skydda vårt vatten. För gör vi inte det så har vi ingenting. Vatten är liv.
I dagsläget handlar det om tre kandidater i striden om att bli demokraternas presidentkandidat: Joe Biden, Elizabeth Warren och Bernie Sanders, som är de enda som får tvåsiffrigt stöd. Men de två senare tävlar om samma väljares gunst och har sammanslaget ett större stöd.
Kampen om att få bli Demokraternas kandidat i det amerikanska presidentvalet nästa år blir allt mer intensiv. I dagsläget är det Joe Biden, tidigare vicepresident under Barack Obama, som är överlägsen favorit. Biden har levt hela sitt liv i politiken, efter att ha valts in i senaten som 29-åring 1972.
Stödet för honom tyder på att demokraternas väljare saknar åren med Obama vid rodret, eftersom de två stod varandra nära. Men opinionsmätningar visar också att det viktigaste för demokraternas väljare inte är den faktiska politiken utan att hitta en kandidat som på allvar kan besegra Trump.
Vänstern hack i häl
Joe Biden får i dag omkring 32 procent av rösterna. Men han följs av de två vänsterkandidaterna Elizabeth Warren på 21 procent och Bernie Sanders som får omkring 14 procent av de demokratiska väljarnas stöd. Den som har gjort det största skuttet i opinionen är Elizabeth Warren, som klättrat 6 procentenheter sedan de två stora debatterna i slutet av juli, där demokraternas 20 toppkandidater ställde upp.
Samma väljarbas
Massachusetts-senatorn Elizabeth Warren och Vermont-senatorn Bernie Sanders tävlar i stor utsträckning om samma väljare. De är båda profilerade vänsterkandidater och förespråkar till stor del liknande reformer, såsom fri sjukvård och högre utbildning, skattehöjningar för de rikaste och tuffare tag mot storföretag. Därför är det många bedömare som tror att det är någon av de som kommer att få ge sig, för att väljarstödet ska bli tillräckligt stor för att kunna utmana Joe Biden.
Sammanslaget är nämligen stöder för Warren och Sanders i dag större än det för Biden.
Första primärvalet i Iowa
Det första demokratiska primärvalet hålls i Iowa i februari. I samband med det brukar en hel del av kandidaterna ge upp kampen om att bli demokraternas kandidat. Demokraterna väljer sedan sin slutliga presidentkandidat vid partiets konvent i juli 2020.
