För många andra var det i ännu högre grad platsen och datumet som fick dem att höja på ögonbrynen.

Tulsa.

Den 19 juni.

Som kallas Juneteenth.

Tio minuters promenad från arenan Bok Center i Tulsa där mötet ska hållas ligger Greenwood. I början av 1900-talet var det en välmående stadsdel full av svarta invånare och affärsinnehavare. Här fanns butiker, bibliotek, biljardhall och biograf. Sjukhus och kyrkor. Området blomstrande så mycket att det fick smeknamnet Black Wall Street.

Misstänkta massgravar

I maj 1921 anklagades en 19-årig svart man för att ha antastat en vit kvinna i en hiss i Tulsa. Efter att ynglingen gripits samlades en vit mobb utanför tingshuset för att försöka få sheriffen att lämna över fången till dem. Lynchningar var vanliga på den här tiden och en grupp svarta Greenwood-bor begav sig till häktet för att skydda den anklagade. Någon i den vita gruppen ska ha försökt avväpna en av de svarta männen. Skott avfyrades, sedan eskalerade allt.

I gryningen invaderade vita Tulsabor Greenwood där de plundrade, mördade och satte eld på byggnader. Det finns vittnesmål om maskingevär och flygbombningar. När allt var över hade stora delar av Black Wall Street bränts ner till grunden. Den officiella dödssiffran är 39 men tros i dag ligga närmare 300. I  Tulsa undersöks just nu misstänkta massgravar från massakern.

Namnet på händelsen var länge ”Tulsa race riots” men i dag används allt oftare ”Tulsa race massacre”. Massaker, inte upplopp.

Valde laddat datum

Donald Trumps val att lägga sin comeback på en så historiskt laddad plats, samtidigt som protesterna mot rasism och polisvåld fortsätter i USA, har av många setts som en skymf mot landets svarta befolkning. Att datumet dessutom var den 19 juni orsakade ännu starkare reaktioner.

Juneteenth som dagen kallas är en inofficiell högtidsdag för att uppmärksamma slaveriets avskaffande 1865. När Trump fick frågan av Fox News om datumet var valt med flit svarade presidenten ”uh no” men lade till att kampanjmötet kunde ses som ett ”firande” av en ”intressant dag”. Några dagar senare meddelade dock presidenten att mötet flyttas fram.

”Många av mina afroamerikanska vänner och supporters har kontaktat oss för att föreslå att vi överväger att ändra datumet av respekt för den här helgdagen”, twittrade han och angav den 20 juni som ny dag.

Presidentens svar till trots så väcks frågor. Var valet av plats och datum medvetet och hur ska man isåfall tolka det? Eller har presidenten och hans rådgivare så dålig kunskap om historia som rör minoriteter, i det här fallet afroamerikaner?

”Sörjer med er”

Senatorn Kamala Harris, en av toppkandidaterna för att bli Joe Bidens vicepresident, meddelade via tweet hur hon såg på det:

”Det här är inte bara en blinkning åt vit makt-förespråkare, han ordnar en välkommen hem-fest åt dem.”

Hur kommer Donald Trump att ta sig an frågan om rasism i comeback-talet och i valrörelsen? Själv fortsätter han hävda att han varit den bästa presidenten någonsin för svarta amerikaner, bara delvis överskuggad av Abraham Lincoln som förbjöd slaveriet. I  tisdags skrev Trump under en exekutiv order om polisreform med rekommendationen att inte använda stryptag och ett initiativ till en nationell databas för att hålla koll på poliser som har misskött sig. Under presskonferensen räknade han upp ett antal svarta amerikaner som dödats av polis och vars familjer han träffat under dagen.

– Alla amerikaner sörjer med er, hävdade han.

Presidenten tog dock inte upp varken fördomar inom polisen, minoriteters låga förtroende för kåren eller rasism som samhällsproblem.

Minnet kommer tillbaka

Oklahoma är också säte för stammar som cherokee, choctaw, creek och osage. Under samma era som Greenwoods svarta invånare föll offer för rasrelaterat våld tvingade ursprungsbefolkningarna också leva med vita amerikaners förtryck. I båda fallen har berättelserna gjort mycket små avtryck i skolundervisningen och det allmänna medvetandet.

I höstas fick Tulsa-massakern en del uppmärksamhet då HBO:s superhjälteserie ”Watchmen” lät seriens första avsnitt skildra den. Nu är två nya dokumentärer på gång, en producerad av basketstjärnan LeBron James. Nyhetsprogrammet ”60 minutes” ska också ägna ett avsnitt åt ämnet.

Märklig kompromiss

Greenwood gränsar i dag till Tulsa arts district, en upprustat område med gallerier, gastropub, veganvänliga kaféer och ett Woody Guthrie-museum. Fram tills för några år sedan hette området Brady arts district. Namnet kommer fortfarande upp på Googles kartor. Hotellägaren Tate Brady var en av grundarna till Tulsa och efter hans död 1925, fyra år efter massakern i Greenwood, uppkallades flera platser i staden efter honom. Men Brady var också, som många andra av tidens framträdande sydstatsmän, medlem i Ku klux klan. Detta lyftes av aktivister 2011 och två år senare beslutade stadsfullmäktige att byta namn på Brady street som delvis går genom Greenwood. Dock genom en märklig kompromiss.

Efter namnbytet hette gatan nämligen fortfarande Brady street – men sades nu vara döpt efter en annan Brady: M B Brady, en krigsfotograf utan koppling till Tulsa. På så vis slapp staden handskas med ett verkligt, och mer kontroversiellt, namnbyte.

För säkerhets skull lade man också till ett extra namn: Reconciliation way. Försoningsvägen. I november 2018 blev detta det officiella namnet, men genomslaget är osäkert. Gör man en Google-sökning så har Brady street nästan dubbelt så många träffar under det senaste året som Reconciliation way.

I änden av gatan, i Green­wood, fortsätter dagens invånare och affärsinnehavare att påminna om den terror området utsattes för men även om hur blomstrande det var, bara fyra decennier efter slaveriets ­avskaffande.