Fokus hos de flesta medlemsstater ligger på att begränsa människosmugglarnas möjligheter, men mindre talas om att försöka skapa andra lagliga vägar. I valtidernas Storbritannien förs bland annat en repressiv retorik fram som kräver kraftiga ingripande mot smugglarna, en position som backas upp av de öststatersom tar emot få migranter. Det uttalas inte officiellt, men i korridorerna så hörs det kommentarer om att Sveriges och Tysklands generösa hållning anses vara en faktor som drar till sig fler migranter till unionen.
Men enas ska statscheferna och utifrån svensk perspektiv är det några punkter i utkastet till toppmötesuttalande som anses särskilt känsliga. I punkt två på tiopunktslistan från ministermötet i måndags föreslås att unionen bör vidta åtgärder för att ”systematiskt beslagta och förstöra de fartyg som används av smugglarna”.
Juridiskt krångligt
På en första nivå ställer svenska diplomater sig frågande till vilka juridiska och folkrättsliga grunder som kan användas för en sådan åtgärd. Antingen diskuteras ett FN-mandat eller inbjudan från libyska myndigheter. Det anses dock inte finnas någon att vända sig till i Libyen och ett FN-mandat från säkerhetsrådet uppges svårt att se.
Det finns även en möjlighet att under internationell rätt tillåta bordning av skepp, men detta anses också vara en snårdjungel som i så fall skulle kräva omfattande arbete från juridisk expertis. Men om statscheferna föreslår detta uppskattas att insatser skulle kunna göras för att snabbt få till ett projekt på den grunden.
På nästa nivå anses det viktigt att poängtera att språkbruket inte får vara att stoppa de illegala migranterna, utan affärsmodellen med den illegala smugglingen. Det hårda språkbruket som förs i flera medlemsländer får inte återspeglas i toppmötets deklaration.
Sist men inte minst ställs det frågor om hur en sådan insats praktiskt ska genomföras. Det talas om att projektet skulle kunna likna Atalanta-insatsen som genomförts mot pirater i Adenviken. Men där anses skillnaderna vara större än likheterna ur svenskt perspektiv, bland annat då smugglingen i Medelhavet är långt mer fragmenterad och svår att identifiera.
Samarbete med grannländer
Under punkt nio i listan på förslag föreslås också att ytterligare utveckla ett regionalt samarbete med de stater som gränsar till Libyen, för att få migranter att vända tillbaka redan där. Redan nu pågår testprojekt i bland annat Niger, men det anses ur svenskt perspektiv viktigt att dessa projekt också ger migranterna en ordentlig möjlighet om de vänder tillbaka, och inte bara stoppar dem vid gränsen.
Klockan fyra i eftermiddag samlas EU-ledarna för sitt extrainkallade toppmöte. Planen är att vara klara vid 21:00, men många snåriga frågor behöver lösas innan dess.