Om Sverige inför begränsningar för vinster i välfärden kan staten räkna med att bli stämda. Det beror på att EU och USA vill ha ett handelsavtal, TTIP, som också innebär att företag kan stämma en stat om staten inför nya lagar som påverkar företagens vinst negativt. Jonas Sjöstedt (V), ser en uppenbar risk för en situation där företag stämmer Sverige om vi inför begränsningar för vinster i välfärden. Ett företag som Carema, som numera har bytt namn till Vardaga, ägs av det amerikanska riskkapitalbolaget KKR, som alltså skulle kunna stämma svenska staten.

– Det är absolut en risk. Konsekvensen blir att makten hamnar hos företagen och de demokratiska besluten förlorar sitt värde. Det är helt orimligt, säger Jonas Sjöstedt.

Även Martti Koskenniemi, professor på universitetet i Helsingfors och expert i folkrätt, menar att TTIP kan innebära att välfärdsföretag med utländska ägare stämmer staten.

– Jag känner inte till ägarförhållandena bakom just Carema, men det kan inte uteslutas att ett sådant företag skulle stämma Sverige om en ny regering inför begränsningar för välfärdsföretags vinster, säger han.

”Odemokratisk maktförskjutning”

EU-parlamentarikern Carl Schlyter (MP), är en av de svenska politiker som hårdast kritiserat handelsavtalet. Liksom Sjöstedt menar han att företagens investeringsskydd innebär en odemokratisk maktförskjutning.

– Att ha en domstol som bara företag kan gå till, med tre domare som står över högsta domstolen, är totalt orimligt. Risken är att företag står över beslut som har tagits demokratiskt. Eller att stater låter bli att införa vissa lagar av rädsla för att bli stämda. Det är ett avtal som garanterar företagens vinster på bekostnad av demokratin, säger han.

Regeringen positiv

Men Svenska regeringen har trots detta varit starka förespråkare för handelsavtalet. Även S-ledaren Stefan Löfven har sagt att han välkomnar det, även om ”de sociala rättvisefrågorna ska finnas med”. Facken har liknande inställning, men vill inte att investeringsskyddet, ISDS ska ingå i avtalet. Något som även Socialdemokraterna är skeptiska till.

Men Christofer Fjellner, EU-parlamentariker för Moderaterna, ser inte ISDS som något hot mot demokratin. Han menar att det bör finnas med.

– ISDS gör att staten måste hålla sig till avtal, det ser jag inget negativt med. Företag har annars svårt att hävda sin rätt. Även om behovet av en sådan här säkerhet är mindre när det handlar om välfungerande rättsstater är det principiellt viktigt att det finns med.

Investeringsskydd utnyttjas

Att det finns ett investeringsskydd är inte ovanligt när det gäller handelsavtal mellan två länder. Martti Koskenniemi menar att det finns flera exempel på hur investeringsskyddet utnyttjas av företag på ett sätt som går ut över demokratiska beslut. Att skyddet nu ska ingå i handelsavtalet har Martti Koskenniemi mycket svårt att förstå.

– Förespråkarna måste leva i en annan värld, det har länge varit uppenbart att investeringsskyddet inte fungerar. Effekten blir att man sätter sig över stiftade lagar, det är ett system där man inte kan ta hänsyn till allmänhetens bästa och vi har sett i många fall att domarna är helt godtyckliga. Det beror ju på systemets natur, varje enskilt fall avgörs av en skiljedomsstol där det är avgörande vem som väljs som skiljedomare. De enda som kan dra fördel av det här är de stora advokatbyråerna, säger han.

Pågående rättstvister

På flera olika platser i världen pågår just nu rättsliga tvister där stora företag stämmer stater. Svenska Vattenfall har till exempel stämt tyska staten, eftersom Tyskland beslutat att avveckla kärnkraften till år 2020. Den amerikanska tobaksjätten Philip Morris har på liknande sätt stämt Australien sedan landet beslutat att cigarettpaketen måste kläs med varningsbilder istället för tobaksbolagens logga.

– De här är två fall som visar att investeringsskyddet sällan fungerar särskilt bra. Risken är att stater inte vågar införa skärpta miljökrav till exempel, av rädsla för att bli stämda, säger Martti Koskenniemi.