Alexis Tsipras gav grekerna hoppet, men det försvann lika snabbt när han i juli i år skrev under det tredje åtstramningspaketet. Trots att han bara några dagar innan genomfört en folkomröstning där det grekiska folket, med klar majoritet (över 61 procent), meddelat att de inte accepterar ytterligare åtstramningar.
Osäkerheten ökar
Sedan dess har opinionsmätningarna varierat kraftigt i hur mycket stöd Alexis Tsipras fortfarande har bland sina väljare. Vad mätningar däremot tydligt redovisar är att osäkerheten inför valet har ökat – så många som 15 procent uppgav i en undersökning publicerad i vänsterorienterade tidningen Efimerida ton Syndakton i början av september att de inte vet vilket parti de ska rösta på i valet nu på söndag. Tidigare undersökningar visar på en osäkerhet på upp emot 17,5 procent.
– Det är ett betydligt större missnöje mot politikerna idag än vid det förra valet, då hade Tsipras väckt grekernas hopp. Men nu är det precis som det var innan Syriza tog över och lovade att åtstramningarna skulle stoppas, säger Nikos Sofroniadis.
– Efter de senaste månadernas turbulens och osäkerhet när vi återigen fick tillbaka hoppet om en politiker som ville förändra Grekland, så kommer jag gå tillbaka till att rösta på KKE. Trots att jag inte stödjer deras nuvarande linje så finns det inget annat parti som representerar det jag tror på, säger Kostas Kostikos, pensionär från Katerini. Vi har ingen aning om vad som kommer att hända i valet.
Fortsatt stöd hos många
Men det är inte enbart kritiska röster som hörs, det finns de som fortfarande har ett starkt förtroende för Alexis Tsipras som premiärminister.
– Syriza kommer att bli det största partiet även i detta val, och jag har fortfarande ett starkt förtroende för Alexis Tsipras. Jag är säker på att han kommer att göra allt han kan för sitt land och sitt utsatta folk, säger Despina Kostopoulou som bor i Aten.
– Syriza behöver ytterligare en chans att bevisa sig, på åtta månader kommer man inte särskilt långt med förändringsarbete, även om man är ett redan etablerat parti, fortsätter Despina Kostopoulou.
De senaste dagarnas opinionsundersökningar visar på ledning både för Syriza och oppositionspartiet Nea Demokratia med flera procentenheter i skillnad. Skulle Nea Demokrati vinna valet har dess ledare – Vangelis Meimarakis – flaggat för att han är öppen för ett samarbete med Syriza i regeringen. Alexis Tsipras däremot har tydligt avfärdat alla former av samarbeten med Nea Dimokratia.
– Nu i söndagens val är det troligen Syriza som vinner men de kommer inte att kunna bilda regering med egen majoritet och det är ingen av dem som har någon makt – varken Tsipras eller Meimarakis, allt är förutbestämt och skrivet, nu är de bara marionetter som dansar efter EU:s pipa, säger Kostas Kostikos.
Trots det varierade innehållet i opinionsundersökningarna kan man se en tydlig trend – det blir svårt för ett parti att få egen majoritet och därmed regera ensamma.
Krisernas Grekland
2008 Finanskrisen river med sig den europeiska ekonomin. Regeringen stöttar upp de grekiska bankernas skulder varpå statsskulden stiger från 100 till 143 procent.
9 februari 2010 Första åtstramningspaketet läggs fram. Krav på en kraftig minskning av anställda i offentlig sektor.
1 maj 2010 Grekland lånar 110 miljarder euro. I gengäld kräver trojkan åtstramningar.
5 maj 2010 Generalstrejk och våldsamma demonstrationer utbryter. Tre personer, däribland en 15-årig pojke, dödas.
10 februari 2012 Grekiska parlamentet röstar igenom ett nytt krispaket som förhandlats fram mellan trojkan och den grekiska regeringen.
17 juni 2012 Ny Demokrati vinner nyvalet till parlamentet. Pasoks siffror sjunker dramatiskt samtidigt som nazistiska Gyllene Gryning och Syriza går starkt framåt.
17 juli 2013 En ny nedskärningsplan med uppsägningar av offentliganställda och lönesänkningar.
25 maj 2014 Syriza blir största parti i EU-parlamentsvalet.
8 december 2014 Grekiska parlamentet utlyser nyval.
Januari 2015 Syriza vinner parlamentsvalet och bildar regering. Alexis Tsipras utses till premiärminister, Gianis Varoufakis till finansminister. Förhandlingarna med trojkan inleds.
20 februari 2015 Långivarna och Grekland når ett avtal som tillfälligt förhindrar att landet inte går bankrutt.
26 april 2015 Varoufakis utesluts från eurogruppens förhandlingar. De andra euroländernas finansministrar väljer istället att ta direkt kontakt med Tsipras.
30 juni 2015 Grekland förväntas betala 1,5 miljarder euro till IMF.
5 juli 2015 Grekland håller folkomröstning om huruvida landet ska gå med på de nedskärningar som föreslås av trojkan i det nya stödpaketet. Övertygande seger för nej-sidan.
6 juli 2015 Gianis Varoufakis avgår från sin position som finansminister.
13 juli 2015 Efter 17 timmars möte och förhandlingar i Bryssel sluts ett avtal mellan Grekland och eurogruppen som innebär många av de hårda nedskärningar det grekiska folket röstade nej till.
15 juli 2015 Det grekiska parlamentet röstar ja till det första så kallade reformpaketet som innebär bland annat höjd pensionsålder och skattehöjningar.
23 juli 2015 Det grekiska parlamentet röstar ja även till det andra reformpaketet, ett steg på vägen mot förhandlingar om ett lån på motsvarande drygt 800 miljarder kronor.
15 augusti 2015 Euroländernas finansministrar godkänner lån till Grekland på 86 miljarder euro.
20 augusti 2015 Greklands premiärminister Alexis Tsipras lämnar in sin avskedsansökan och utlyser nyval. Ett nytt vänsterparti, Folklig enhet, har bildats, byggt på motstånd mot de nya åtstramningskraven från krislandets långivare. Partiet leds av före detta Syrizapolitiker.
20 september
Nyval i Grekland.
