I ett inlägg på egna medieplattformen Truth social lovar han att införa 25-procentiga strafftullar på alla produkter som importeras från grannländerna Kanada och Mexiko. Donald Trump tycker att länderna gör alltför lite för att förhindra att droger och migranter tar sig in i USA.
”Denna tullsats kommer att gälla till dess att invasionen av droger, i synnerhet fentanyl, och alla illegala invandrare stoppas! Både Mexiko och Kanada har möjlighet och makt att på ett enkelt sätt lösa denna brännande fråga”, skriver Donald Trump.
Fram tills att de gör det, skriver han vidare, kommer de att betala ett ”mycket högt pris”.
Vad hände med dödsstraffet?
I ett annat inlägg meddelar Donald Trump att han kommer att lägga en strafftull på 10 procent på alla varor från Kina, även det med hänvisning till frågan om droger.
”Jag har haft många samtal med Kina om de enorma mängder droger, särskilt fentanyl, som skickas till USA – men utan resultat”, skriver Donald Trump på Truth Social.
Han uppger att Kina inte hållit sina löften om att straffa drogsmugglare med dödsstraff.
”Tills flödet av droger avstannar kommer vi att ta ut ytterligare 10 procent tull mot Kina, utöver alla ytterligare tullar, på alla deras många produkter som kommer till USA”.
Att införa omfattande tullar mot både rivaler och allierade var ett av Donald Trumps stora kampanjlöften. En politik som han hävdat kommer att sätta press på amerikanska företag att stanna kvar i USA eller, om de inte finns där, återvända dit.
Ekonomer däremot har varnat för att tullarna kan skada tillväxten och driva upp inflationen.
Tullar som hot och vapen
Enligt Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, har frågan om tullar börja användas som ett generellt påtryckningsmedel av Donald Trump.
– Han vill få bukt med migrationsfrågan längs den södra gränsen och det stora drogproblem som finns i USA och hotar med tullar som ett sätt att få dessa andra länder att agera, säger Fredrik N G Andersson.
Han är övertygad om att Donald Trump kommer att genomföra sina planer i någon utsträckning.
– Han höjde tullarna gentemot Kina redan förra gången han var president och de tullarna har Joe Biden sedan faktiskt behållit. Men om det blir så extrema åtgärder som Trump nu talar om, det återstår att se.
Drabbar främst amerikaner
Även Maria Persson, också hon docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, skulle bli förvånad om Donald Trump inte skred till handling.
– Sen är det värt att komma ihåg att presidenten i realiteten har ganska stor makt i att göra undantag för enskilda företag, produkter och länder. Det riskerar att bli en förhandlingsfråga med enorm korruptionspotential – vem som kan erbjuda Trump det han vill ha för att slippa de här hindren, säger Maria Persson.
I slutändan tror hon att höjda tullar kommer att slå hårdast mot den amerikanska ekonomin.
– I första hand och mest märkbart genom att priserna stiger. Både hushåll och företag kommer i så fall att drabbas av stora kostnadsökningar, konstaterar hon.
Trots det verkar Donald Trump åtnjuta stöd bland amerikaner i tullfrågan, noterar Maria Persson.
–Tyvärr tror jag att det delvis kanske bottnar i en dålig förståelse för vad en tull faktiskt innebär och att det är en åtgärd vars kostnad främst hamnar på det egna landet.
