I februari 2020 slöt USA:s dåvarande president Donald Trump ett fredsavtal med den väpnade talibanrörelsen i Afghanistan, efter att ha suttit i förhandlingar sedan sommaren året innan. Avtalet innebar att USA skulle dra tillbaka alla sina styrkor från landet senast den 1 maj 2021. Det ingick i Trumps större isolationistiska politik, som resulterade i amerikansk militär reträtt även från andra områden.
Fredsförhandlingar påbörjades även mellan talibanrörelsen och den afghanska regeringen i september 2020. I den bästa av världar hade detta kunnat innebära ett slut på den väpnade konflikt som plågat Afghanistan nästan oavbrutet sedan Sovjetunionens intåg i landet 1979, då som en del av det kalla kriget mellan ryssarna och amerikanerna.
Men sedan förra hösten har det skett en upptrappning av våldsamheter, dödliga bombdåd och riktade mord i Afghanistan. Talibanrörelsen är delvis att beskylla, men under årens lopp har striderna och maktspelen gett upphov även till en rad andra starka aktörer som är beredda att använda våld för att värna sina intressen. På sistone har förhandlingarna mellan talibanrörelsen och regeringen dessutom frusit fast.
Joe Biden tvekar
USA har idag 2 500 soldater kvar i Afghanistan. Med blott sju veckor kvar till Trumps reträttdatum står det klart att president Joe Bidens administration ännu inte fattat beslut i frågan om huruvida man ska följa denna deadline. Men det lutar åt ett nej.
Den 7 mars offentliggjordes ett brev som USA:s utrikesminister Antony Blinken sänt till den afghanska regeringen, där han varnade för att talibanrörelsen kunde genomföra en våroffensiv och erövra stora territorier om USA drar sig tillbaka. Blinken föreslog att FN ska anordna en konferens med utrikesministrarna för USA, Ryssland och de regionala stormakterna Pakistan, Iran, Kina och Indien, för att diskutera hur man kan understödja fred i Afghanistan. USA skulle också be Turkiet stå värd för ett toppmöte för att försöka driva igenom ett fredsavtal mellan de motsatta sidorna i kriget.
Blinken skickade även en uppmaning till Afghanistans president Ashraf Ghani om att blåsa nytt liv i förhandlingarna med talibanrörelsen. Ghani har själv redan sagt sig vara villig att arrangera nyval i landet i ett försök att möjliggöra fortsatta fredsförhandlingar.
Den amerikanska utrikesministern föreslog slutligen en 90 dagar lång period med nedtrappad militär verksamhet, för att försöka förhindra en våroffensiv av talibanrörelsen. I juli 2020 utropades en tre dagar lång vapenvila i Afghanistan i ett försök att få till förhandlingar, vilket då sågs som en historisk bedrift. Det återstår att se om Bidenadministrationen lyckas med sitt försök att kyla ner kriget i Afghanistan i tre månader.
Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
