Det var med 232 röster mot 197 i representanthuset, en majoritet som inkluderade tio republikanska ledamöter, som åtalspunkterna röstades igenom. Denna gång bygger åtalspunkterna på att han ska ha anstiftat till uppror inför att Kapitolium stormades förra onsdagen.
– Åtalet togs fram väldigt snabbt, förra gången krävdes en lång process för att ta fram vilka punkter som skulle skickas till senaten, säger Fredrik Bergman, jurist med en master i konstitutionell rätt från Harvard Law School och chef för Centrum för rättvisa.
Nu går processen vidare i form av en politisk rättegång där senaten agerar jury. För att Trump ska fällas och avsättas krävs att två tredjedelar av senaten röstar mot honom, någonting som aldrig tidigare har hänt.
Ingen prövning före tillträdet
Exakt när riksrätten kommer tas upp i senaten är inte klarlagt än. Det första steget är att åtalspunkterna skickas av representanthuset. Majoritetsledaren i senaten, republikanen Mitch McConnell, meddelade dock direkt efter omröstningen i representanthuset att han inte tänker kalla in senaten i förtid för att genomföra rättegången innan Joe Biden svärs in som president den 20 januari.
– Mitch McConnell har sagt att senaten öppnar igen den 19 januari, så oavsett om åtalet skickas tidigare kommer ingenting att hända i senaten. Det blir alltså ingen prövning innan Joe Biden tillträder, säger Fredrik Bergman.
Han påpekar även att konstitutionen inte är helt tydlig med vad som gäller i den här situationen.
– Det är inte helt klart att man kan ställa en tidigare president inför riksrätt. Det har aldrig hänt tidigare och konstitutionen säger ingenting tydligt. Å ena sidan kan man argumentera att den primära påföljden är att bli av med presidentämbetet och det kommer ju redan att ha hänt, å andra sidan finns det de som påpekar att det i och med riksrätt går att förhindra honom från att söka ämbetet på nytt.
Bergman tror att Trump kommer att använda sig av detta och att frågan kommer att behöva prövas.
”Svår balansgång”
Fredrik Bergman menar även att det inte är helt tydligt vad Demokraterna vill åstadkomma med att ställa Donald Trump inför riksrätt efter mandatperiodens slut.
– Det verkar inte som att de själva tror att de kommer att lyckas få honom fälld. Under debatten i representanthuset talades det mycket om att de ser det som en konstitutionell skyldighet att ställa sig bakom riksrättsåtalet, men samtidigt blir det en svår balansgång i förhållande till Joe Bidens uttalade ambitioner att ena landet. På ett sätt spelar det ju också Trumps anhängare i händerna, de menar ju att de står bakom en president som står upp mot etablissemanget och nu ställs han inför riksrätt en historisk andra gång.
En skillnad mot förra gången Donald Trump ställdes inför riksrätt är att tio republikanska ledamöter i representanthuset valde att rösta mot presidenten, jämfört med noll förra gången.
– Så Demokraterna ser nog en möjlighet att få med sig republikaner även i senaten – de har märkt att Republikanerna inte gör någon insats för att alla ska rösta i enlighet med partilinjen. Det är naturligt vid ett ledarskapsskifte att det finns falanger, men nu ställs det på sin spets. De republikanska senatorernas röster kan avgöras av hur de ser på sina egna karriärer och åt vilket håll de tror att partiet kommer att utvecklas.