Därför kommer representanthuset, där demokraterna har majoritet, rösta för att Trump ställs inför riksrätt anklagad för att ha satt sina egna intressen före statens och för att han försökt hindra kongressens möjligheter att utreda vad som hänt.
Den allvarligaste anklagelsen mot Donald Trump är att han ska krävt hjälp av den ukrainska presidenten Volodymir Zelenskyj för att svartmåla sin demokratiske konkurrent Joe Biden. För att övertyga Zelenskyj lovade Trump enligt demokraterna två officiella amerikanska fördelar: Dels skulle han få den militära hjälp på nära fyra miljarder kronor som kongressen redan utlovat och dels skulle den ukrainske presidenten bjudas in på ett möte i Vita Huset.
Enligt anklagelserna gjorde Trump det klart att den militära hjälpen skulle frysas och det skulle inte bli några möten mellan de två presidenterna om inte Ukraina startade en utredning gällande korruption mot Joe Bidens son Hunter Biden.
Det betyder dessutom, enligt demokraterna, att Trump bjudit in främmande makt att påverka utgången av amerikanska val.
Det andra brottet som Trump anklagas för är att han genom att förbjuda medarbetare att vittna inför kongressen och vägra lämna ut dokument har försvårat representanthusets utredning. Detta menar demokraterna är ett brott mot konstitutionen som säger att kongressen har både ett ansvar och en rätt att utreda Trumps handlingar.
Trumps och republikanernas hävdar att han inte ställt den militära hjälpen och möten i Vita Huset som krav för att utreda Hunter Biden för korruption. De säger att Trump i samtalet med Zelenskyj enbart tagit upp behovet av att utreda korruptionen i Ukraina och att det inte kopplats till något annat.
Republikanernas advokat vid förhandlingarna i representanthuset ifrågasätter dessutom om frysning av militär hjälp och att ställa in möten är officiella amerikanska handlingar enligt konstitutionens definitioner. När det gäller den andra punkten i anklagelserna menar Trump att han är utsatt för en häxprocess och han har ingen skyldighet att underlätta en sådan utredning.
Trots att impeachment enligt konstitutionens stadgar ska vara en juridisk process med samma beviskrav som en rättegång inför domstol är det uppenbart att utgången bestäms politiskt. Eftersom det demokratiska partiet har majoritet i representanthuset kommer huset att besluta att Trump ska ställas inför riksrätt och beslutet kommer sannolikt före jul.
Men då det är senaten som avgör om bevisen är tillräckliga för att fälla Trump kommer han att frikännas eftersom republikanerna har majoritet där. Det krävs dessutom att två tredjedelar av senaten röstar för en fällande dom, vilket med största sannolikhet inte kommer att ske.
Impeachment eller riksrättanklagelse på svenska, är en kvasijuridisk process där presidenten, vicepresidenten och alla federala befattningshavare och tjänstemän (inklusive domare) kan åtalas för förräderi, mutbrott eller andra allvarliga brott och förseelser.
Bara tre gånger tidigare har presidenter i USA hotats av avsättning efter riksrätt. Första gången var 1868 när den demokratiske presidenten Andrew Jackson avsatte krigsministern Edwin Stanton, det var strax efter inbördeskriget, utan kongressens godkännande. Jackson anklagades också för att ha förnedrat kongressen.
Jackson frikändes med en rösts majoritet, men fick avgå efter bara en period som president eftersom det demokratiska partiet nominerade en annan presidentkandidat.
Nästa president att hotas av riksrätt var Richard Nixon som 1974 anklagades för en rad brott och överträdelser i samband med Watergate-affären. Nixon valde dock att avgå innan riksrättsprocessen drog gång och dömdes således aldrig.
Den tredje presidenten som varit föremål för riksrätt var Bill Clinton som anklagades för att ljugit för en jury när han sagt att han inte haft en sexuell relation till praktikanten Monica Lewinsky samt att han dolt och försökt dölja bevis i målet.
Trots att republikanerna hade majoritet i både senaten och representanthuset frikändes Clinton på bägge punkterna, många hävdade att lojaliteten mellan män i det fallet var minst lika viktig som partilojaliteten.
