Martin Schultz utsågs enhälligt till ledare för de tyska socialdemokraterna(SPD), som sedan dess rusat i opinionsmätningarna. SPD blev plötsligt lika stora som regerande CDU och Schultz personliga popularitet passerade Angela Merkels.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Inför förbundsdagsvalet i Tyskland i slutet på september visar opinionsundersökningarna att en koalition bestående av SPD, Vänstern (Die Linke) och De gröna (Bündnis 90/Die Grünen) har stöd av 48 procent, medan kristdemokraterna (CDU) tillsammans med liberalerna (FDP) kommer upp till 38 procent. Men i förra valet fick liberalerna bara 2,7 procent och förlorade sin plats i parlamentet.
Utanför blocken har Tysklands motsvarighet till Sverigedemokraterna, högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD) elva procent.
”Fullt möjligt”
Bakom ligger alltså i hög grad Schultz-effekten. Mark Rackles, ställföreträdande ordförande för SPD i Berlin, säger till exempel att han tror att majoriteten av väljare är trötta på Merkel, att de nu vill ha ett nytt ansikte.
Men går det att få ihop en koalition av de tre partierna?
Rackles är positiv. Han säger till Dagens ETC:
– Håller opinionen i sig så är det fullt möjligt, vi har ju varit i koalition med De gröna förut med ett positivt resultat. Vi sitter dessutom i en koalition med De gröna och Vänstern och styr Berlin. Efter några hickningar från början har det fungerat bra.
Hickningarna som Rackles syftar på är att en av Vänsterns utsedda i stadens ledning hade en bakgrund som 17-åring i den östtyska hemliga polisen Stasi. Det blev stor skandal och mannen, Andrej Holm, tvingades avgå.
– Men det är historia idag, samarbetet har fungerat bra i Berlin och nya vindar blåser nu. Det är vänstervindar, säger Mark Rackles.
Kräver klargöranden
– Men man kan inte bara föra över erfarenheterna från Berlin till ett nationellt perspektiv, här krävs klargöranden från Vänstern när det gäller utrikespolitiken, säkerhetssituationen och inte minst när det gäller Nato.
Rackles pekar också på att det är betydligt svårare att hålla ihop en koalition som består av tre partier än av två. Socialdemokraterna har tidigare regerat i koalition med både De gröna och CDU. Han utesluter därför inte heller en koalition med bara De gröna eller ens ytterligare en ”stor koalition” mellan SPD och CDU:
– Det finns alltid en risk för en stor koalition om valresultatet blir komplicerat. Ingen vill ha det och en sådan skulle stärka de högerextrema krafterna, men det går inte att utesluta.
Rackles har själv positiva erfarenheter av ett samarbete med Vänstern:
– Det är enklare att samarbeta med Vänstern än med De gröna. De är mer stabila och gör man ett avtal med ett annat parti måste man veta att avtalet håller. Men en förutsättning för en koalition är att Schultz pekar ut tre eller fyra konkreta frågor inför valet, han måste visa vad han vill.
Störts av CDU-flirt
På Vänstern är Christina Kaindl, ansvarig för strategi och principfrågor, positiv till en koalition:
– Vi kommer i så fall in som en liten part, enligt opinionsundersökningarna får vi under tio procent, så vi kommer inte att kunna genomföra en revolution. Men det är tre frågor som vi inte kommer att kunna kompromissa om.
Hon kallar dem röda linjen-frågor.
– Vi kommer inte att medverka till upprustning eller skicka tyska soldater till något krig. Vi kommer inte att medverka till urholkning av den sociala tryggheten, eller till privatisering av den offentliga servicen.
Frågan om medlemskap i Nato, som Vänstern motsätter sig, är ingen brytningsfråga, inte heller den ekonomiska politiken – även om Vänstern har många konkreta krav.
Kaindl är dock osäker på om det verkligen blir en koalition:
– SPD håller ett fönster öppet till en koalition med CDU, vilket vi menar vore mycket skadligt.
Migration blir nyckelfråga
Hos De gröna är man också positiva till ett regeringssamarbete. Thomas Gambke är De grönas talesperson för medelklassfrågor och high-tech. Han är dessutom ledamot i parlamentets finansutskott liksom i utskottet för ekonomi och energi.
– Vi kan inte utesluta något när det gäller situationen efter valet i höst och vi är villiga att medverka i en koalition om valresultatet blir sådant. Jag har varit så länge i politiken att jag vet att man måste kompromissa för att kunna uträtta något, men naturligtvis har vi ett par frågor som är svåra att kompromissa om, säger han.
– Det gäller klimatfrågan där mycket måste uträttas. Vi behöver energi men den måste vara förnybar, och vi måste stöpa om jordbruket. Den andra stora frågan är flyktingpolitiken – vi kan inte kompromissa bort flyktingarna och stänga våra gränser. Vi måste hitta säkra vägar för människor som är i fara i sin hemländer att komma till oss.
– Det krävs då att vi kan identifiera dem som är i ett omedelbart behov av asyl och ge dem möjlighet att få skydd.
”Stoppa vapenexporten”
De tre partierna tror dock inte att den tyska valrörelsen kommer att domineras av flyktingfrågan. De menar att mycket har förändrats, framför allt genom att flyktingströmmarna har begränsats, men en viktig anledning är att inget parti mer än Alternativ för Tyskland är intresserat av att driva frågan.
De tre är i hög grad eniga om flyktingmottagandet. Ingen menar att det finns en övre gräns på hur många flyktingar Tyskland kan ta mot, det handlar om hur många som behöver skydd.
Rackles från SPD understryker att Tyskland har råd med migrationen och att man dessutom behöver fler människor, men att man måste gå i takt med folket:
– Dessutom måste EU reformeras så att vi kan fördela flyktingarna inom Europa.
En viktig anledning till att flyktingströmmarna har minskat är det avtal EU har gjort med Turkiet och där har SPD, De gröna och Vänstern olika syn.
SPD menar att avtalet var nödvändigt, och Gambke från De gröna vill inte bryta avtalet och tror att Turkiet efter valet kommer att inse att de behöver Europa och därför följa avtalet. Vänstern vill däremot säga upp det.
– Vi är mot den politik som Turkietavtalet bygger på och vi är mot den utvecklingen, säger Kaindl. Det måste finnas legala sätt att komma in i Europa för flyktingar.
– Inom vårt parti finns en stark del som är rotad i flyktingrörelsen, men det finns också de som är tacksamma för att flyktingströmmen avtagit och vill arbeta mer med att avskaffa skälen till att människor flyr, till exempel genom att stoppa vapenexporten.
Att Tyskland kommer att få en starkare ställning i EU efter brexit, men också genom att Tyskland utvecklas starkt ekonomiskt – till skillnad från till exempel Frankrike, Italien och Spanien – är partierna eniga om.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Rackles menar att EU kommer att bli starkare efter brexit, eftersom Storbritannien aldrig varit helhjärtat för unionen:
– Men det finns en del länder som inte vill gå i samma takt som länderna i ”Hjärteuropa”. De – bland andra Polen, Ungern och de gamla öststaterna – vill gå mer långsamt fram och hindrar utvecklingen. EU behöver mer än minimiavtal.
Vänstern vill ha en mer socialt inriktad politik för EU.
– Vi vill introducera ett system för social trygghet i EU, säger Kaindl. Vi måste också ha en skattepolitik för EU, vi måste arbeta ekologiskt, öppna för nya, hållbara investeringar och sedan hitta nya sätt att använda EU:s pengar.
De gröna efterlyser hållbarhet i politiken, inte bara när det gäller miljön utan i alla politiska frågor, och där måste EU vara en del.
– Min åsikt är att det kommer att bli svårare för många, det blir större skillnader i samhället och när det kombineras med flyktingkrisen måste vi ge svar till medborgarna. Därför måste kärnan i vår politik vara hållbarhet inom alla områden, säger Gambke.
Vad göra med Grekland?
En brännande fråga för EU är hur man ska hantera frågan om Grekland. Tyskland spelar där en nyckelroll, och Merkels regering har drivit en mycket hård linje mot Grekland och inte velat diskutera skuldnedskrivningar.
Detta kan delvis komma att förändras med en rödgrön regering i landet. Socialdemokraterna öppnar för en ny tysk politik:
Vi måste inse att Greklands skuld måste skrivas ned, säger Mark Rackles. CDU har varit för hårda i förhandlingarna. Grekland kan inte utvecklas med den nuvarande skuldbördan. På lång sikt kommer också de tyska bankerna att vinna på en nedskrivning.
Rackles får stöd av både Vänstern och De gröna, även om Vänstern misstror SPD:s vilja att åstadkomma en verklig skuldnedskrivning för Grekland:
– Vi har inte hört några konkreta planer om detta från socialdemokraterna. Vi menar att det måste ske en radikal nedskrivning. Grekland har inte en chans med nuvarande system. Men för att kunna få resultat krävs att vi driver på, De gröna har inte visat något större intresse för frågan.
Krav på höjda skatter
När det gäller den ekonomiska politiken förutser SPD inte några radikala förändringar. Rackles ser en fortsatt stark ekonomisk utveckling och därigenom ökade möjligheter till reformer:
– Men grunden är att Tyskland fortsätter att vara starkt och stabilt.
Kaindl menar att skattebasen måste breddas:
– Vi behöver få in mer pengar för att klara av sjukvården och pensionerna. Vi behöver dessutom höja minimilönerna, stärka facken och vi måste bort från privatiseringen av offentliga tjänster. Detta betyder att de offentliga resurserna måste stärkas.
– Vi föreslår införandet av en ordentlig fastighetsskatt. De tidigare förslagen stoppades i domstol, de bedömdes strida mot konstitutionen eftersom det inte fanns någon erkänd värdering av fastigheter. Detta är en teknisk fråga som kan lösas om man vill, vilket varken CDU, SPD eller De gröna velat, säger Kaindl.
De gröna ser goda möjligheter att öka skatteintäkterna.
– Jag har länge arbetat med skattepolitiken och vet att intäkterna kan ökas genom effektivisering av nuvarande skatteregler och att slå mot momsbedrägerierna, säger Gambke.
– Vad gäller Vänsterns förslag om fastighetsskatt är de okunniga. Vi har redan flera fastighetsskatter som kan skärpas ytterligare, men skatten måste vara solid och rättvis. Vänstern har inte kompetensen i dessa frågor.
Vill fokusera på välfärd
De tre partierna tror och hoppas att debatten inför valet i september kommer att domineras av välfärdsfrågor och inte flyktingfrågor.
Rackles väntar på konkretiseringar från SPD:s nye partiledare Martin Schultz om vilka frågor han vill driva.
– Allmänt tror jag att valet i hög grad kommer att handla om personer. Schultz har profilerat sig som en vanlig medborgare, någon som inte kommer från eliten, något jag tror är mycket viktigt i Tyskland i dag. Inte minst som svar på extremhögerns populism, säger Rackles.
– Martin Schultz är dessutom mer aktiv som politiker än Merkel som mer arbetar i bakgrunden, fortsätter han.
Vänstern är övertygad om att pensioner och sjukvård kommer att bli valets viktigaste frågor.
– Pensionssystemet är en nyckelfråga, säger Kaindl. Tyskland har oerhört låga pensioner för kvinnor, i många fall täcker de knappt hyran. De måste höjas ordentligt. Sjukvården fungerar inte väl på grund av bristande finansiering.
– På många sjukhus är det kris eftersom man inte har råd att betala personal, pengarna har gått till investeringar och drift, så många avdelningar är stängda på grund av brist på personal. Undersökningar visar att 15 000 människor dör i onödan därför att sjukhusen inte klarar att ge adekvat vård.
De gröna menar att miljö- och klimatfrågor blir viktiga i valet.
– Detta betyder att hållbarhet blir allt viktigare inom alla områden, slår Gamble fast. Vi ska koncentrera oss på driva hållbarhetsfrågor, vilket kommer att öka förtroendet inte bara för oss utan för politiken i stort.
Även om opinionssiffrorna i dag är positiva för de rödgröna så kan man också konstatera att Merkel och CDU ännu inte gått in aktivt i valdebatten. Detta gör att mycket kan hända under de månader om återstår till valet.
