Det säger Chuck Collins, författare och forskare på Institute for Policy Studies i Washington när Dagens ETC når honom på hans kontor på den amerikanska östkusten. Tillsammans med sina medförfattare har han i rapporten Billionaire Bonanza – enkelt översatt miljardärernas stora fest – räknat fram att tre familjedynastier har sett sina förmögenheter växa med 6 000 procent sedan 1982. Under samma period har snittet för befolkningens förmögenheter minskat. Och familjerna har arbetat hårt för att åstadkomma den här utvecklingen, menar Chuck Collins.

– Det finns många exempel på hur de använt rådgivare och advokater för att skapa fonder och bevaka sina förmögenheter. Mars-familjen har använt sitt inflytande för att få bort en arvsskatt i Virginia. De har spenderat några miljoner för att sedan tjäna miljarder på det, säger han.

Soros har skänkt bort pengarna

Men andra superrika har valt en annan väg. Han nämner den ofta för sina vänsteråsikter anklagade filantropen George Soros. Han skulle ha varit en av individerna med allra störst förmögenhet om han inte skänkt bort sina pengar och finansierat forskning och välgörenhet. Det har inte familjedynastierna gjort.

– De här familjerna är ovanliga för att deras förmögenhet bara ökar och ökar. Medan andra har skänkt bort sina pengar, investerat dem eller låtit dem gå arv till familjemedlemmar med många arvingar, säger Chuck Collins.

Under 40 år hade man stagnerande löner för halva befolkningen, då var klyftorna en spegling av de ojämna inkomsterna. Men nu är situationen annorlunda.

– Då kunde vi se vd-löner på 500 gånger mer än vad en arbetare tjänade och sådana saker. Men nu har vi kommit in i en nytt kapitel av amerikanske ojämlikhet, där den drivs av av förmögenheten i sig, inte inkomster. Den extrema koncentrationen har skapats av att vi sänkt skatter på stora förmögenheter, säger han.

Startade krig mot fattigdom

Under efterkrigstiden i USA, den så kallade ”gyllene eran”, minskade inkomstskillnaderna och där ett ”krig mot fattigdomen” lanserades. Men utvecklingen gick snabbt i motsatt riktning. Medan omvärlden såg en utjämning fram till 80-talet så kunde en rik elit behålla sin särställning i USA. Den rikaste procenten låg enligt World inequality index högre i USA än i jämförbara länder i Europa.

– Det finns nu berg av forskning på en rad olika områden som visar att den här ojämlikheten underminerar allt som vi bryr oss om i samhället. Det är dåligt för demokratin, folkhälsan, den ekonomiska stabiliteten, marknadsekonomin, och inte minst den sociala rörligheten, säger han och fortsätter.

– Att förmögenheten är så koncentrerad till ett fåtal individer påverkar i stort sig alla aspekter av livet. Du klarar dig idag mycket bättre om du kommer från en rik familj, medan en stor del av befolkningen inte har möjlighet att röra sig socialt i samhället.

Chuck Collins varnar för att de senaste decenniernas politiska reformer i Sverige, med en slopad arvs- och förmögenhetsskatt och kraftigt sänkt – och i praktiken regressiv – fastighetsskatt kan eskalera den utveckling som vi redan sett börja här, som Dagens ETC reporter återkommande om.

– När du tar bort arvsskatt så öppnar man dörren till att det kan skapas förmögenhetsdynastier. De kommer sen att använda all sin makt för att de privata förmögenheterna ska växa ännu mer. Detta kan i sig korrumpera hela demokratin. I Sverige måste ni nu bli ännu mer vaksamma och aktiva i att försvara demokratiska institutionerna från detta, säger Chuck Collins.

Finns en större förståelse i USA nu för att de behövs en förändring?

– När människor frågas om vilket sorts fördelningssystem de vill ha så vill de ha det som i Sverige, eller som ni hade det för något decennium sedan. De vet inte om det, men de vill ha det som i Sverige.

Vad ser du i framtiden för ojämlikheten i USA?

– Just nu så rör vi oss mot en ökad ojämlikhet. Vi häller bensin på brasan, så att säga.

Men Chuck Collins ser också ett ökat motstånd mot de återkommande skattesänkningarna för de rikaste. I den senaste valrörelsen kunde ingen politiker skryta med att ha bidragit till att genomdriva skattesänkningar och många platser i representanthuset bytte ägare på grund av missnöjet.

– Det var mer en situation där de rika fick ta pengarna och springa. Folk gör sina röster hörda och visar nu sitt missnöje med det här.

Han beskriver en politisk situation där det tidigare inte funnits några alternativ på bordet, förrän nu.

– Jag tror att skattehöjningar nu skulle kunna bli populära om de kopplas tydligt till investeringar i det offentliga, som i allmän sjukvård eller att utbyggd infrastruktur.