Regeringspartiet hade brutit mot lagen i sin desperation att bli omvalt och inte tappa regeringsmakten. Och det var inte med lite heller, så att man kunde tänka att det var en olyckshändelse – budgeten överskreds med ungefär 30 procent i tre valkretsar. Ljög om det gjorde de också. En kampanjchef som då arbetade för Tories kallade det systematiskt fusk! Men någon nationell kris blev det inte.
Sedan var det Brexit-kampanjen. Förvisso inte driven av det konservativa partiet, men med då högt uppsatta, nu premiärminister Boris Johnson som en av huvudfigurerna. Lämna EU-kampanjen har bötfällts för sina lögner, som bland annat inkluderade ett påstående om att Brexit skulle bespara landet 350 miljoner pund (motsvarande 4,3 miljarder svenska kronor idag) i veckan – pengar som skulle kunna skickas till landets sjukvårdstjänst NHS. Redan morgonen efter folkomröstningen medgav dåvarande UKIP-ledaren Nigel Farage att det påståendet – tryckt på en stor röd buss som bland andra Boris Johnson glatt poserade bredvid – var överdrivet; sjukvården skulle inte få några 350 miljoner extra pund i veckan bara för att Storbritannien lämnar EU. Många blev arga, men folkomröstningen var ju redan avslutad. Resultatet var klart.
Årets valkampanj från Tories slår dock alla gamla rekord. Under den första stora partiledardebatten bytte partiets officiella presskonto på Twitter namn och utseende för att efterlikna ett faktakollskonto. Självklart twittrade kontot ut Tories talespunkter som rena fakta, samt anklagade Labourledaren Jeremy Corbyn för att ljuga. Visst fick de kritik för sitt förfarande, men det verkar inte ha gjort någonting för att skrämma bort Tories från att trycka ut rena påhitt på internet.
Det mest anmärkningsvärda måste nästan vara när partiet från officiellt håll lade upp ett falskt valmanifest signerat Labour samma dag som Labour släppte sitt riktiga manifest. Tories betalade sedan ur partikassan för att Google skulle sätta deras falska manifest före Labours riktiga när någon sökte efter vad Labour ville i valet 2019.
Ja, du läste rätt. Tories – ett regeringsparti – BETALADE för att ge människor falsk information när de googlade på motståndaren. Det här är ingen hemlighet heller – läser man noga så står det att det är det konservativa partiets sida, och visst syns en liten Tory-logga längst ner på sidan. Men Tories är inte ute efter att lura den som de tror läser hela vägen.
I helgen kom nyheten att Google har förbjudit åtta valannonser som Tories betalat för. Sex av dem släpptes samma dag som Labour släppte sitt valmanifest. Alltså är Tories desinformation för magstark till och med för Google.
Tories nya desinformationstaktiker är inte bara obehagliga, de visar även på det djupa förakt som partiet har för vanliga väljare. I förra veckan ”skämtade” Boris Johnsons pappa Stanley om att han inte trodde att majoriteten av det brittiska folket ens kunde stava till Pinocchio, ett svar på att Boris kallats just Pinocchio eftersom han har gjort sig känd för att tumma på sanningen. Ett oskyldigt skämt enligt honom själv, men otroligt talande om vetarantoryn Stanley Johnson och partiets syn på vanliga brittiska människor.
Samma förakt märks tydligt i Boris Johnsons äldre opinionstexter, som har grävts fram under de senaste veckorna. Johnson var redan parlamentsledamot när han 2005 skrev att Storbritanniens fattigaste 20 procent bestod av missbrukare, tjuvar och förlorare. Tidigare, på 1990-talet, skrev han att barn till ensamstående mammor är ”ouppfostrade, okunniga, aggressiva och illegitima”.
Sedan Tories tog över regeringsmakten 2010 har den dramatiska åtstramningspolitiken inneburit att många fler är hemlösa och många är beroende av donationer för att deras familjer ska kunna äta sig mätta. Men det är inte de människorna som Boris Johnson och hans gäng bryr sig om. De kan säkert inte ens stava till Pinocchio.
