Korridorerna vilar i mörker på Buenos Aires universitet, ett av de mest ansedda i Latinamerika, och som brukar hamna bland topp 100 i internationell ranking. Universitetet ska nu fungera med ”minimal service”. Luftkonditionering och värme får inte heller användas, hissar är avstängda. ”Man måste gå upp för typ 15 trappor”, förklarade en medicinstudent i en viral video från den mörklagda institutionen. Inga nya forskningsprojekt beviljas heller tills vidare.
Anledningen är enkel: universitetets budget har inte höjts sedan 2022, medan inflationen förra året landade på över 100 procent. Under 2023 höll den tidigare regeringen skolan provisoriskt flytande med särskilda tillskott. Men sedan den ultraliberale Javier Milei tillträdde som president i december förra året har inga mer pengar skjutits till – samtidigt som inflationen bara under årets första tre månader varit strax över 50 procent, och för hela året väntas landa någonstans runt 200 procent. Bara elräkningarna har efter slopade subventioner ökat med 300-400 procent, såväl för hushåll som för företag och institutioner.
En skylt i universitetets entré förklarar att det är ”51 dagar kvar”. Runt mitten av året förväntas pengarna, om inget nytt inträffar, helt enkelt vara slut. Universitetet Comahue, i Neuquen i södra delen av landet, ställde i mitten av april in betalningarna av vatten- och telefonräkningar. Vad regeringens exakta plan är, om den verkligen kommer tillåta att universiteten stängs eller i sista minuten kommer hålla uppe verksamheten med någon nödåtgärd, är oklart.
Den 23 april mobiliserade lärare och studenter, med stöd av fackförbund och andra organisationer, till demonstrationer runtom i landet som samlade hundratusentals deltagare. Det är den första större utmaningen mot regeringen Milei och första gången som även en del tidigare sympatisörer vacklar; Eduardo Feinman, en av landets mest kända högerkommentatorer i TV, förklarade exempelvis att ”man kan inte snåla på vetenskapen”. Fortfarande behåller Milei dock ett hyfsat opinionsstöd, även om det fallit sedan valsegern.
I ett TV-tal, direktsänt på samtliga kanaler, åberopade Milei nyligen ”de himmelska krafterna” och kallade hans mål om noll budgetunderskott ”ett budord”.
Årets första månader har inneburit kraftiga nedskärningar på flera håll. Eliminerade subventioner har chockhöjt många priser. En rad institutioner och myndighetskontor har stängts, bland annat den offentliga nyhetsbyrån och det statliga filminstitutet. Offentliga byggprojekt har paralyserats nästan helt; på många håll kan man se halvfärdiga vägbyggen utan aktivitet.
Tekniskt sett nåddes målet om ett litet överskott i statsfinanserna efter årsskiftet. Men affärstidningen Ambito Financiero påpekar att överskottet fallit varje månad sedan januari – en naturlig följd av att nedskärningarna lett till ekonomisk inbromsning, ökad arbetslöshet och i sin tur fallande skatteintäkter. I veckan kom exempelvis siffror på att aktiviteten i metallindustrin fallit med sju procent sedan årsskiftet.
Och om man korrigerar för lite siffertrolleri – staten har skjutit omfattande betalningar på framtiden – försvinner det påstådda budgetöverskottet helt. Ska den nye presidenten fortsätta behandla målet om att undvika underskott som ett ”budord” kommer det troligen krävas ytterligare nedskärningar – vilket riskerar föra in landet i en svårstoppad depressionsspiral.
