Mannens besparingar på 210 000 dollar, motsvarande runt två miljoner svenska kronor, skulle användas till att betala pappans sjukhusräkningar. Men sedan landets ekonomiska ­kollaps år 2019, har ett sådant stort uttag av pengar blivit i princip omöjligt.

Libanons ekonomiska kris sträcker sig längre bak än 2019, då landet redan under inbördeskriget 1975 till 1990 samlade på sig stora skulder. Libanon, med knappt några pålitliga exporter, hade ingen chans att betala tillbaka skulderna och det enda sättet som de höll sig flytande var genom utländska bistånd, inkomster från sin finans­industri och de stora arabiska staterna i Gulf.

Tappat 90 procent av värdet

Missnöjet med regeringen har även ökat i takt med att landets ekonomiska situation förvärrats, bland annat har korruption och hanteringen av krisen lett till stora protester i landet. Den ekonomiska krisen kulminerade år 2020 när coronapandemin slog till och en explosion skedde i Beiruts hamn där 220 människor dog och mer än 5 000 människor skadades. Både hanteringen av pandemin och explosionen genererade ytterligare missnöje från befolkningen som menade att ledarna inte tar sitt ansvar.

Sedan oktober 2019 har det libanesiska pundet tappat 90 procent av sitt värde vilket påverkar människors möjlighet att få tillgång till basvaror, inklusive mat, vatten, hälsovård och utbildning. För befolkningen har krisen inneburit en enormt försämrad livsstandard, enligt FN hade år 2021 mer än 80 procent av landets invånare inte tillgång till grundläggande rättigheter, inklusive hälsa, utbildning och en rimlig levnadsstandard, som bostad och el.

Hyllas som hjälte

Intill polisen och militären som omringat banken samlades demonstranter under torsdagen till stöd för gisslantagaren. Utöver att många libaneser känner igen sig i desperationen så protesterade folkmassan även mot den libanesiska staten och bankerna.

– Han är inte ens en riktig rånare, han frågar bara efter vad som är hans. Våra kära ledare skickade alla sina miljarder till schweiziska banker med hjälp av centralbanken, och vi får alla lida. Hela Libanon vill göra detta, säger Ghassan Moula, en av åskådarna på gatan bredvid banken, till The Guardian.

Till och med landets tidigare ekonomiminister Raed Khoury uttryckte sympati för den ­42-årige gisslantagaren.

– Mannen som ber om sina pengar har helt rätt, det är hans besparingar och han har rätt att ta sina pengar, säger han till Al Jazeera.

De tiotal personer som hölls gisslan släpptes oskadda efter sju timmar då mannen över­lämnade sig till polisen efter att ha gått med på bankens bud där han ska få 30 000 dollar.