Kritikerna menar att premiärminister Babis har uppvisat auktoritära tendenser. Han är Tjeckiens näst rikaste man och äger det gigantiska företagskonglomeratet Agrofert. I våras yrkade den tjeckiska polisen på att åtal borde väckas mot Babis, på grund av oegentligheter när han mottagit EU-stöd. Även en EU-granskning har visat på oegentligheter. Men Babis lät avskeda sin justitieminister och gav istället uppdraget till en nära allierad från sitt populistparti ANO, varpå åtalet uteblev.
Skandalerna ledde till att den civila organisationen En miljon stunder arrangerade en våg stora protester mot Babis redan i våras, och man arrangerade även lördagens demonstration.
– Vi ser detta som ett ingrepp mot det oberoende rättsväsendet. Vi vill att folk enas mot det här väldigt uppenbara hotet, säger Damián Koch, koordinator i En miljon stunder, som Dagens ETC möter på ett kafé i Prag.
Krav på avgång
Missnöjet riktas även mot flera andra problem med Babis. Han äger flera av landets ledande medier som presenterar en fördelaktig bild av honom. Under hösten har det även dykt upp en risk för att Babis kan försöka ta över det tjeckiska medierådet, i syfte att politisera public service-medierna.
Politisering av medierna och av rättsväsendet har varit bärande teman i både grannländerna Polen och Ungern, som har rört sig åt ett auktoritärt håll under senare år.
– Det är inte alls lika illa i Tjeckien som i de två länderna, men bara det faktum att det i dessa tider har dykt upp oroväckande tecken gör att vi måste ta det på allvar, säger Damián Koch.
Missnöjet med Babis vilar också på att det har bevisats att han var informatör för den kommunistiska underrättelseapparaten, samt att hans nu regerar med stöd i parlamentet av det tjeckiska kommunistpartiet.
I lördagens demonstration ställdes krav på att Babis måste avsäga sig all sin kontroll över sitt företagskonglomerat, samt sparka den tillsatta justitieministern, eller så måste han själv avgå innan den 31 december.
Svarar med nationalism
Babis sammanfattar mycket av det som är ett problem i flera postkommunistiska länder i Östeuropa, där oligarker fått stor makt och korruption har brett ut sig okontrollerat. Kritik avfärdas med nationalism och populism – särskilt när oligarkerna blir politiker. Babis kallar EU-utredningarna mot honom för ”en attack mot den tjeckiska republiken”. Några dagar innan lördagens protest så publicerade en av Babis tidningar en hel extra bilaga där man utlovade ”sanningen om Agrofert” – ett illa dolt försök av premiärministern att presentera en massmedial motbild till korruptionshistorierna.
Men på grund av att många tjecker läser Babis medier, på grund av att landet har en mycket låg arbetslöshet, en god ekonomisk tillväxt och för att regeringen har strösslat pensionspengar över de äldre, har Babis alltjämt ett stort stöd och ANO är det mest populära partiet. En miljon stunder har därför som långsiktigt mål att även fördjupa demokratin i Tjeckien. Det folkliga engagemanget i civilsamhället är lågt, i likhet med de flesta postsovjetiska länderna.
– Vi vill få människor att bry sig mer om politik och om samhället. Det hänger kvar en mentalitet från kommuniståren, om att man ska bry sig om bara sig själv och sin familj och låta politikerna sköta styret. Men tittar vi på vårens protester så har vi redan sett att det går att aktivera människor, säger Damián Koch.
Aktivister jobbar långsiktigt
Inga problem kommer att lösas bara av att Babis försvinner, understryker Damián Koch, eftersom det sedan sannolikt blir radikalhögern och de nationalkonservativa som kommer vinna regeringsmakten. De utgör den största oppositionen.
Andra tjeckiska organisationer resonerar på precis samma sätt kring behovet av att fördjupa demokratin och engagera fler i civilsamhället. På söndagen på 30-årsdagen av Sammetsrevolutionen arrangerades Frihetsfestivalen i Prag, med en mängd offentliga utställningar, kulturinslag och politiska diskussioner.
Olga Pek från organisationen Rekonstruera staten berättade om en app de har tagit fram, som berättar om nya lagar som klubbas igenom i parlamentet.
– I appen finns information om varje lag och vad de går ut på. Man får både bilder och namn på parlamentsledamöterna som har lagt fram lagförslagen, säger Olga Pek.
Användare kan betygsätta politikerna utifrån deras voteringar och insatser, och det finns även en funktion som gör att man kan mejla direkt till politikerna och fråga dem saker eller kommentera deras agerande. Grundidén bakom appen är att skapa en större förståelse för hur politiska beslut fungerar och hur vanligt folk kan påverka dem.
– Vi vill minska dagens stora avstånd mellan politiker och väljare, berättar Olga Pek.
”Det går att engagera”
Det finns i högsta grad ett behov av en sådan reform i det tjeckiska samhället. Dissidenterna som tog över efter kommunisterna hyste förhoppningar om att den nya generationen som växte upp i frihet skulle bli både liberal, demokratisk och kosmopolitisk. Men på ett annat ställe i Frihetsfestivalen hängde det nedslående informationstavlor om värderingarna hos denna tjeckiska ”frihetsgenerationen” i åldern 18–30 år.
En akademisk undersökning från 2019 visar att 31 procent av dessa unga tjecker stödjer radikalhögern och de nationalkonservativa, vill lämna EU, är missnöjda över den politiska situationen och varken litar på systemet eller på de etablerade medierna. Ytterligare 25 procent av unga tjecker hyser likadana åsikter, med den enda skillnaden att de röstar på regeringspartiet ANO och vill stanna kvar i EU.
En miljon stunder har utlovat fortsatta jätteprotester mot Babis om premiärministern inte avgår innan årsskiftet. Det återstår att se om det kan växa till att bli en ny demokratirörelse, men själva menar aktivisterna att de ber om ganska lite från samhället.
– Vi tar namnet på vår organisation från en vädjan till folk, om att de ska lägga bara en liten stund av sin vardag på att försvara demokratin. I våras arrangerade vi demonstrationer i över 300 samhällen. Det visade att det går att engagera tjeckerna, säger Damián Koch.
