För bara några dagar sedan röstade 37 000 anställda på vårdbolaget Kaiser Permanente ja till att gå ut i strejk om arbetsgivaren inte går dem till mötes inom kort. Förra helgen tecknades ett nytt kollektivavtal för delar av USA:s tv- och filmarbetare, bara 24 timmar innan fackförbundet IATSE skulle ha tagit ut 60 000 medlemmar i strejk och därmed stoppat en mängd produktioner.
Aktionerna ovan är den största anledningen till att media och fackligt aktiva börjat tala om oktober som “strejktober”. Även skolbussförare i Maryland, snabbmatspersonal i Kalifornien och stålarbetare i West Virginia har gått ut i strejk.
Sammanlagt har 24 strejker startat runt om i USA under oktober, enligt Labor Action Tracker.
Brist på arbetskraft
Thomas Kochan, professor vid MIT-universitetets centrum för forskning om arbete och sysselsättning, bekräftar bilden.
– Folk känner att de har mer förhandlingsstyrka nu eftersom det råder brist på arbetskraft, och de börjar utöva den makt de har. De har fått nog av att behandlas illa och av att lönerna inte ökat på många år.
Många amerikanska arbetsgivare uppger att de har svårt att hitta personal. Över fyra miljoner amerikaner lämnade sina jobb under augusti månad, samtidigt ökar efterfrågan på många varor och tjänster igen efter pandemitoppen. Medellönen låg i september 4 procent högre jämfört med samma månad 2020 – men inflationen ökade 5,4 procent över samma period.
Strejker är fortfarande mycket ovanliga i USA jämfört med länder som Sverige, och de är ofta mindre eftersom USA inte har samma typ av centrala förhandlingar, säger Thomas Kochan, och lyfter fram den låga graden av facklig anslutning som en avgörande anledning till att få strejkar.
– I USA är sex procent av den privata sektorn och tio procent av samtliga anställda medlemmar av ett fackförbund.
Hur ser amerikaner på strejker?
– Den amerikanska allmänheten gillar inte strejker, de har en väldigt negativ syn på dem. Men samtidigt, om de ser arbetare behandlas orättvist och facket är bra på att kommunicera så kan de ofta få starkare stöd. Och de senaste åren tror jag att vi har sett ett ökat stöd.
I USA är det främst den privata sektorn som har lagstadgad rätt att strejka. Offentliganställdas strejkrätt regleras på delstatsnivå och omfattar till exempel sällan lärare. Trots det lyfter Kochan fram just lärarstrejker som lyckade exempel på hur fackförbund blivit “mer sofistikerade” i hur de presenterar sina krav för allmänheten.
– De har lagt fram det som att det är för allmänhetens bästa de förhandlar. “Vi vill ha högre lön eftersom vi är så underbetalda och underbemannade men vi vill även ha högre kvalitet på utbildningen. Bättre skolböcker och mer elevmaterial. Därför hoppas vi att ni stödjer oss.” Det har varit ganska framgångsrikt på flera håll.
Vårdbolag vill sänka ingångslön
Hanna Winchester jobbar som sjukgymnast i delstaten Oregon och är fackligt aktiv. Förhandlingar om ett nytt kollektivavtal har pågått i fem månader utan resultat och nu är hon en av 37 000 anställda på vårdbolaget Kaiser som i oktober röstade för att ge klartecken för en strejk om parterna inte kommer överens. I dagsläget erbjuder Kaiser en procents löneökning för sina nuvarande anställda, och vill att nyanställda från och med 2023 ska ha en ingångslön 25 procent under nuvarande nivå.
Att acceptera ett sådant bud skulle förvärra en redan pågående personalkris, anser Hannah Winchester.
– Det vi verkligen är rädda för är att inte ha tillräckligt med personal. Det kommer att göra väntetiderna längre för patienter och försämra tillgången på den vård de behöver. Det skrämmer oss, säger hon och påpekar att bristen på personal startade före pandemin.
Kaiser å sin sida säger i ett uttalande att de anställda redan tjänar “26 procent över marknadsnivå” och att det är för patienternas skull man vill sänka lönekostnaderna.
Precis som i Sverige löser den amerikanska vården personalbrist med stafettpersonal. Under en strejk skulle Kaiser få lov att ta in fler på korttidskontrakt, menar Hannah Winchester.
– Vi har sett annonser där de kan tjäna upp till 85 000 kronor per vecka – tre eller fyra gånger mer än den vanliga personalen. Sjukhus använder det som ett plåster, ett otroligt dyrt sådant, istället för att investera i den personal som de har och inför framtiden.
Vårdanställda har dragit ett tungt lass under pandemin och hyllats som hjältar. Det ger dem ett bättre förhandlingsläge än många andra grupper men det finns solidaritet även mellan yrkesgrupper, intygar Winchester, och nämner årets strejk hos Nabisco, producent av de populära Oreokakorna.
– Nabisco-strejken pågick runt knuten från oss. Vi protesterade tillsammans med dem, de kom till våra demonstrationer. Jag har pratat med medlemmar på andra vårdförbund också. Det är en spännande tid där många hittat sin röst och börjat använda sin styrka och makt för att för att stå upp för det som är rätt och återfå större kontroll över sin arbetsplats. Framgång för en av oss innebär en framgång för alla.
En stor majoritet av era medlemmar röstade för att gå ut i strejk. Men det fåtal som inte röstade ja, hur motiverar de sitt beslut?
– Svårt att säga. Men en strejk innebär naturligtvis att du inte får någon lön. Det kan verkligen vara avskräckande i den värld vi lever i nu och när många familjer förlorat inkomster på grund av pandemin.
Walkout och hungerstrejk
I en avtalsförhandling är löner ofta centrala krav men även lägre sjukförsäkringspremier och högre pension kan stå på agendan. När IATSE:s film- och tv-arbetare hotade med strejk gällde kraven även arbetstider, matraster och ledighet.
MIT-professorn Thomas Kochan är inte förvånad.
– Schemaläggning, produktionskvoter, övervakningsteknologi på jobbet – det är frågor som allt fler funderar kring. Vi ser en breddning av frågor som arbetare oroar sig över och är beredda att strejka för.
Två strejker som sticker ut den senaste veckan är Netflix-anställdas “walkout” för att protestera mot att den egna kanalen sänder komikern Dave Chappelles “The Closer”, där grova skämt riktas mot transsexuella. Och i New York har taxichaufförer inlett en hungerstrejk utanför stadshuset på Manhattan för att få staden att hjälpa förare som är skuldsatta efter att ha löst dyra taxilicenser vars värde störtdök när bolag som Uber gjorde entré på marknaden.
Dagens ETC tittar närmare på taxichaufförernas situation i ett reportage nästa vecka.
Antalet strejker i USA må vara på uppgång men är ändå lågt jämfört med 1971 då 5 716 strejker registrerades i den officiella statistiken.
Ny strejkräknare
Första maj i år lanserade School of Industrial Labor Relations (ILR) vid Cornell Universitys ett verktyg för att hålla räkning på strejker och demonstrationer runt om i USA. Bureau of Labor Statistics för statistik men räknar sedan 1980-talet bara aktioner med minst tusen deltagare och myndigheten har än så länge tolv strejker bokförda för 2021. ILR är däremot redan uppe i 40 pågående strejker under oktober månad, med 24 000 arbetare. Av dessa startades 24 stycken under oktober.
– Vi har redan dokumenterat fler strejker och strejkande arbetare under oktober än under någon annan månad i år, säger Johnnie Kallas, en av skaparna av räknaren.
Under hela 2021 har ILR dokumenterat 185 strejker. Hur många arbetare som sammanlagt deltagit räknar Kallas med att ha siffror på i slutet av året.
Räknaren har inspirerats av China Labor Bulletin.
