Tretton år tidigare, när Farc främst bestod av bönder som organiserade sig för bättre arbetsförhållanden, attackerades landsbygdsområdet Marquetalia i Colombia. Tusen soldater, helikoptrar och stridsplan sattes in mot knappt 50 medlemmar i Farc.

Attacken blev startskottet till att gerillan började beväpna sig. I Marquetalia fanns också familjen Cruz Vega och Martíns pappa, "Morro Pelado" var en av jordbrukarna som var med och grundade den "nya" Farcgerillan.

– Jag studerade i Bogotá fram till femte klass men på grund av förföljelsen, för att jag var son till en Marquetalia-gerilla, var jag tvungen att lämna staden för Sumapaz, en region i östra bergsområdena. Där gick jag ut skolan men jag var tvungen att fly igen när förföljelsen blev för komplex.

En lång väntan på förhandlingar

Farc var det enda sammanhang där Martín Cruz Vega, i gerillan känd som "Rubín Morro" kände att han var fri att uttrycka sina åsikter om det land han eftersträvade. Han blev kvar i nästan 40 år.

– Jag gick in i kriget för att försöka överleva men det resulterade i en livstid tillägnad hemligt revolutionärt arbete. Och det tog ett halvt sekel för en president att sätta sig ner med oss ​​för att komma överens om ett fredsavtal.

2014 var Martín Cruz Vega en av ledarna i Farc som deltog i fredsförhandlingarna i Havanna.

– Jag var den nationellt ansvariga för att vi skulle lägga ner våra vapen. Under mitt befäl lämnade vi ifrån oss 9264 vapen och mer än 50 ton sprängämnen för att förstöras. Under hela processen lämnade vi nära 390 ton krigsmaterial.

Han kallar fredsöverkommelsen som skrevs under i november 2016 för "det viktigaste politiska beslutet som någonsin tagits i Colombia".

– Jag kommer att fortsätta att vara med i den här processen och se till att den uppnår en bättre kvalitet för det har inte varit lätt. Men det är verkligen ett viktigt beslut och efter fem års överenskommelse tror jag det finns skäl att skåla. För vad det betydde och för vad det betyder för oss och för landet.

"De flesta av oss lever fortfarande i ett kaos"

Enligt Martín Cruz Vega har viktiga fredsprojekt påbörjats under åren och det internationella samfundet har varit till stor hjälp. Men det finns en stor besvikelse bland tidigare farcmedlemmar gällande vad regeringen har gjort för freden.

– Från regeringen har vi inte fått ens en meter mark. Jag säger skämtsamt att de enda som har fått en bit mark är de som har mördat och det gäller inte bara för oss utan också för bönderna, för de som odlar kokaplantor som det enda sättet att överleva. De flesta av oss lever fortfarande i ett kaos och ser på en återintegrering i samhället med osäkerhet. Det kvarstår tyvärr att regeringen faktiskt tar ansvar för sin del i avtalet och att hela sanningen kommer fram. Men det här är samtidigt en väldigt lång process, den kommer kanske att ta generationer.

– Sedan har kriminella gäng som slåss om de illegala inkomsterna i regionerna ökat. Det är som ett monster med tusen huvuden; ingen styr, ingen tar ansvar men en paramilitarism ledd av en del av staten existerar. Det är därför svårt för en fredsprocess ledd av staten att fungera eftersom staten har varit den viktigaste främjaren av att riva den i strimlor genom korruption, fascism och en historisk skuld som ignoreras.

Nästan 1000 aktivister och ledare för mänskliga rättighetsorganisationer har dödats sedan fredsavtalet slöts.

– Så å ena sidan finns otryggheten och å andra sidan handlar de största hoten mot fredsprocessen om bristen på finansiering. Jag hoppas att vi colombianer i nästa val kommer att ha hjärnan att välja en person som verkligen vill denna process väl för jag tror på den fortfarande. Det är också viktigt att det internationella samfundet fortsätter att stödja den eftersom det är en av processens stora styrkor.

Ångrar rekrytering av barn

Farcgerillan har också medverkat till ett flertal grova brott mot mänskligheten under konflikten. Martín Cruz Vega var bland annat själv under början av 2000-talet befälhavare för front 5 som ansvarade för kidnappningarna och morden på korpralen Norberto Pérez och kongressmannen Óscar Tulio Lizcano.

En av de saker som han säger att han ångrar är rekryteringen av unga soldater. Det var ingenting som diskuterades i några moraliska termer under gerillatiden, och Cruz Vega hade ju själv kommit dit som barn. Men han beskriver det som ett "politiskt misstag som vi beklagar i dag och som vi ber offren om ursäkt för" i en av sanningsdomarna som hållits under fredsprocessen.

Fick lära sig att skaffa ett jobb

Efter fredsuppgörelsen stöptes Farc-gerillan om till ett politiskt parti. Martín Cruz Vega tillbringade tre år som chef inom partiets kommunikationsorgan innan han beslöt sig för att ägna sig helhjärtat åt konst och sitt författarskap.

– Det första jag gjorde efter fredsöverenskommelsen var att försöka lära mig de nya reglerna. Köerna, pappersarbetet, att skaffa ett jobb. Jag mötte min sambo för fem år sedan och vi har tillsammans försökt skapa ett hem. Nu sitter jag i det nationella rådet för konst, kultur och sport för fredskapande. Det vi gör är att vi tar fram konstnärliga produkter för byggandet av fred. Jag hoppas på att vi inom ett år kommer att ha exportprodukter som gör att andra länder, som Sverige, kan stötta och synliggöra att det finns flera sidor av oss. Att se hur vi också är författare, poeter, arbetar på teatrar och har gjort det hela tiden. Kultur är ett kraftfullt verktyg för att bygga fred.

Hittills har han gett ut fyra böcker och ser dem som ett historiskt minne av tiden i Farc-gerillan.

– Den senaste jag publicerade heter "Husdjur i väpnad konflikt". Det är en berättelse om de djur vi hade hos oss i djungeln. Den har tagits emot väldigt väl av den colombianska befolkningen och det är jag verkligen glad över.