Den senaste militärkuppen, som idag vilar med en tung hand över thailändsk politik inträffade för fem år sedan, i maj 2014. Efter motsättningar mellan de två dominerande partierna beslöt sig militären för att ta över.
Några år senare trappade militären ner diktaturen, införde en ny konstitution som sedan ledde fram till ett mycket ifrågasatt val där militärens kandidat, den förre juntaledaren Prayuth Chan-ocha, vann en knapp seger som inte övertygade någon. Efter det har undantagstillstånden avlöst varandra och regeringen har arresterat och fängslat ett stort antal oppositionella, vad man kallar omväxlande terrorister och vandaler.
Men det som skiljer dagens protester mot tidigare är att kraven inte går ut på att något parti eller någon speciell politiker ska bilda regering, utan här är det bärande kravet att demokrati återinförs.
För första gången talas öppet om hbtq-frågor, om kvinnans roll i samhället och om rätten till abort, en handling som är strängt förbjuden i Thailand. Demonstranterna kräver också slut på att elever i thailändska tvingas till obligatoriska hårklippningar och tvingas buga djupt inför sina lärare.
Det mest kontroversiella i protesterna är att demonstranterna kritiserar det nästan heligförklarade kungahuset – något som kan leda till mycket långa fängelsestraff enligt thailändsk lag.
Frågan om kungahusets ställning har länge varit tabu att överhuvudtaget ta upp. Trots att kungens absoluta ställning som regent upphörde redan 1932 så måste fortfarande varje förändring av regeringen godkännas av kungen.
Många kritiker av kungen har på olika sätt dödats genom åren och Thailands lagar förskriver upp till 15 års fängelse för brottet att ”förolämpa monarkin”.
Dagens protester är olagliga eftersom regeringen infört undantagstillstånd på grund av coronapandemin som slagit mycket hårt mot Thailands ekonomi som är extremt beroende av turismen.
Demonstranterna vägrar acceptera undantagstillståndet då Thailand har klarat sig mycket väl undan sjukdomen, färre än 60 har avlidit i covid-19. Trots detta införde landet alltså hårda restriktioner och långa karenstider.
Den stora arbetslöshet och de ekonomiska förlusterna till följd av coronahanteringen är en del av förklaringen till att så många gått ut på gatorna för att protestera mot regeringen.
Det finns inte heller någon tilltro till att militären skulle kunna lösa den ekonomiska krisen – vid tidigare militära maktövertaganden har juntorna tvingats dra sig tillbaka från makten på grund av att ekonomin har störtdykt.
PRENUMERERA PÅ NYHETSMAGASINET ETC
Den här artikeln kommer från Nyhetsmagasinet ETC
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
