Under de senaste åren har omvärlden sett flera exempel på hur marginaliserade och misshandlade samhällsklasser rest sig mot auktoritära regimer. Men den bilden är inte helt lätt att förena med scenerna som utspelas under oppositionens självutnämnda ”folkets revolution” på Bangkoks gator. Bland den thailändska huvudstadens lyxiga varuhus och i de frodiga regeringskvarteren har demonstranterna under de senaste veckorna blockerat genomfartsleder och regeringsbyggnader. Med ”Bangkok shutdown”, som blockaden kallas, försöker de lamslå statsapparaten för att tvinga fram premiärminister Yingluck Shinawatras avgång.
Elva statskupper
Kuppförsöket mot Thailands regering är långt ifrån det första i landets historia. Sedan 1932 har elva fullbordade statskupper, och sju försök, genomförts, vilket ger Thailand ett inte alltför hedervärt världsrekord. Men även om en viss del av ”Bangkok shutdowns” anhängare utgörs av tillresta invånare från landets fattiga provinser i söder så handlar inte proteströrelsen om de utsatta thailändarnas resning för ökad jämlikhet och demokrati. Enligt en undersökning av organisationen Asia Foundation har de som stödjer demonstrationerna det betydligt bättre ställt än den genomsnittlige thailändaren. 85 procent av demonstranterna har en högre utbildning, och en tredjedel av dem tjänar över motsvarande 150 000 kronor per år–vilket är ungefär sju gånger mer än minimilönen i Thailand.
– Utlänningar kanske tycker att vi är odemokratiska. Och egentligen är det nog inte rätt att avsätta en premiärminister som är folkvald. Men det här är det enda sättet för oss att bli kvitt Shinawatra-regeringen, säger Yelda, en pensionerad butiksägare.
Hon var en av tusentals som på tisdagskvällen slöt upp för att lyssna till proteströrelsens ledare Suthep Thaugsuban, en veteranpolitiker och tidigare parlamentariker för landets största oppositionsparti Demokratiska partiet, på scenen i en korsning i centrala Bangkoks fashionabla shoppingdistrikt som tagits under belägring. Yelda ger uttryck för den frustration som hon delar med Thailands konservativa och den traditionella makteliten i Bangkok. Deras politiska motståndare, familjen Shinawatra, leds av premiärminister Yinglucks äldre bror Thaksin Shinawatra, en av landets mest populära politiker någonsin. Affärsmannen Thaksin, som byggde sin förmögenhet inom telekombranschen, var själv tidigare premiärminister men avsattes genom en militärkupp 2006. Kritikerna menar att det fortfarande är han som styr Thailand från sin exil i Dubai.
Ändrad maktbalans
Den politiska oron i Thailand handlar bland annat om hur landets maktbalans ändrats sedan Thaksin gjorde entré i politiken i mitten av 1990-talet. Han hade insett att de fattiga och försummade bondesamhällena i de folkrika provinserna i norr och nordost utgjorde en potentiell väljarbas. Med en riktad politik som utlovade allmän sjukvård, förbättrad infrastruktur och generösa subventioner blev han snart anklagad för populism av motståndarna. Men satsningarna vann landsortsbefolkningens förtroende. Och det har lett Shinawatra-alliansens parti till jordskredssegrar i varje val sedan 2001.
Eftersom oppositionen representerar en minoritet av befolkningen och inte kan vinna makten genom allmänna val vill de nu ersätta regeringen med ett ”folkets råd”–en församling som de utser själva och som ska ändra grundlagen. Hittills har tio människor dödats och hundratals skadats i attentat mot demonstranterna och sammandrabbningar mellan de olika lägren sedan oktober förra året. Risken är stor för att våldet eskalerar under helgen inför nyvalet som premiärminister Yingluck utlyste i december och som äger rum på söndag.
– Jag uppmanar er alla att på alla tänkbara sätt förhindra valet på söndag, utropade protestledaren Suthep på tisdagskvällen och möttes av sina anhängares jubel.
200 000 poliser bevakar
Hittills har regeringen agerat passivt och inte låtit polisen ingripa fysiskt mot demonstranterna, trots att arresteringsorder har utfärdats mot flera av regeringskritikernas ledare, för uppvigling till uppror mot staten. Men 200 000 poliser är utkommenderade för att bevaka vallokaler runtom i landet på söndag.
De så kallade rödskjortorna, som stödjer regeringen, har planerat landsomfattande manifestationer under fredagen. Men en av rörelsens ledare, Tida Tawornseth, har lovat att man ska lämna Bangkok i fred, för att undvika konfrontation med regeringskritikerna. Invånarna i en av rödskjortornas enklaver, i Bangkoks fattiga och ständigt växande slumområde Klong Toey, väntar nu på sina ledares order om motdemonstrationer på huvudstadens gator.
– Folk har strukit sina röda tröjor och har sin packning klar. Vi är redo när våra ledare säger åt oss mobilisera, säger Sri Trang, där hon står vid sitt lilla gatukök i en av Klong Toeys smala gränder.
Hon är en medelålders kvinna som tillhör den innersta kretsen av rödskjortornas ledningsgrupp i området. För fyra år sedan var det rödskjortorna som ockuperade Bangkok i protest mot den regering som utsetts efter militärkuppen mot Thaksin Shinawatra. Då lagade och sålde Sri Trang mat till demonstranterna för att visa sitt stöd. Nu kan hon bara vänta och se på när det parti som hon varit med och röstat fram kämpar för att hålla sig kvar vid makten.
Bland rödskjortorna råder en frustration över att regeringen inte agerat med kraft för att stoppa oppositionens blockad av Bangkok och deras sabotage av förberedelserna inför helgens nyval. I söndags hindrade demonstranterna Bangkok-bor från att rösta i förvalet, som hade arrangerats för dem som av olika skäl inte kan delta den 2 februari. En protestledare sköts ihjäl i ett tumult som uppstod vid en av vallokalerna utanför Bangkok. Före klockan tre på eftermiddagen hade demonstranterna lyckats stänga ner samtliga 50 vallokaler i huvudstaden.
– Den här dagen såg Thailand och resten av världen proteströrelsens sanna ansikte. De använder kriminella metoder för att förhindra valprocessen, kommenterade Sunai Phasuk, vid människorättsorganisationen Human Rights Watch i Thailand, situationen då.
Kungahuset styr näringslivet
I Klong Toey är läget spänt mellan dem som sympatiserar med de olika politiska lägren. Sri Trang vill av rädsla för sin egen säkerhet inte ställa upp på bild.
– Det är inte bara folk här i området som håller koll på oss. Militären är väl medvetna om vilka vi är. Om de misstänker att vi förbereder motaktioner mot demonstranterna är risken stor att vi blir gripna. Därför vill jag hålla så låg profil som möjligt, säger hon, och fortsätter:
– Thailand är ingen riktig demokrati. De allra flesta politikerna drivs av att skydda sina egna intressen. Korruptionen är utbredd, även inom regeringen. Men de har i alla fall kämpat för att lyfta landsortsbefolkningen ur fattigdom. Det är mer än vad någon politiker inom oppositionen har gjort.
Många befarar att militären, liksom tidigare i Thailands historia, kommer att spela en avgörande roll i den pågående krisen. Traditionellt sett står militären nära den konservativa makteliten och monarkin. Kungahuset äger mycket mark och har stora aktieinnehav i flera av de största nationella företagen, och styr därigenom på många sätt ingångarna till det thailändska näringslivet. För dem alla är familjen Shinawatras upprustning av den fattiga landsbygden, som nu kräver allt större inflytande, ett hot. De regeringstrogna i sin tur menar att oppositionens gatuprotester i Bangkok ytterst syftar till att framkalla sammandrabbningar som ska få regeringen att tappa kontrollen, och framkalla en ny militärkupp.
”Respektera demokratin”
Klart är att rödskjortorna inte kommer att acceptera att deras folkvalda regering störtas igen. Ett införande av oppositionens ”folkets råd” kommer aldrig att tillåtas av de stora folkmassorna ute i landet, säger Sri Trang i slumområdet Klong Toey.
– Folk utifrån landet skulle strömma in till Bangkok, det skulle bli krig på gatorna. Men vi vill inte ha någon konflikt. Vi kräver att demokratin respekteras. Vi ska rösta på söndag och vi kommer att vinna igen, oavsett hur någon försöker stoppa oss.
