Terrorattackerna i USA på morgonen den 11 september 2001 då fyra kapade flygplan kraschade in i tvillingtornen i New York, i Pentagon och på ett fält i Pennsylvania tog totalt 2 996 människoliv, skadade över 6 000 personer och beräknas ha orsakat skador i egendom och infrastruktur för uppemot 100 miljarder kronor.
Men terrordåden kom att förändra hela vår värld oändligt mycket mer.
Hundratusentals dödsoffer
Nio dagar efter attackerna gick president George W Bush ut i ett tal till kongressen och förklarade krig mot terrorismen. 20 år senare har många hundratusentals blivit dödsoffer i de båda krigen i Afghanistan och Irak, men det har också påverkat allt ifrån kraftigt ökade antal hatbrott mot muslimer, en massivt utvidgad övervakningsapparat, utbredd tortyr samt en extremt polariserad politisk debatt.
Utan terrordåden 11 september hade Donald Trump aldrig blivit president i USA, och landet hade inte hamnat i den djupa demokratikris som riskerar att bana väg för en ännu mer odemokratisk ledare.
Det menar Jan Hallenberg, expert på USA:s utrikes- och säkerhetspolitik, professor emeritus i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och forskningsledare på Utrikespolitiska institutet.
Han hävdar att George Bushs krig mot terrorismen dränerade förtroendet för politiken, splittrade USA och försvagade landets ställning internationellt. Allra tydligast i migrationsfrågan.
– USA har gått från att vara ett öppet invandrarland med Frihetsgudinnan som välkomnade folk till dagens republikaner som demoniserar alla migranter och utmålar dem som terrorister, säger Jan Hallenberg.
– Det Trump sa i valkampanjen 2015 när han kallade alla mexikaner för våldtäktsmän och mördare hade ju varit fullständigt otänkbart år 2000. USA har blivit ett kolossalt annorlunda land. Det är oerhört bekymmersamt, och det hänger samman med de slitningar som blev efter 11 september.
”Krig som inte kunde vinnas”
Mattias Gardell är författare och professor i religionsvetenskap vid Uppsala universitet. Han menar att under en period innan 11 september var världen full av framtidstro.
– Det fanns en liten lucka i tiden precis efter kalla krigets slut, då många började tänka väldigt fritt kring hur världen kunde se ut. Världen demokratiserades, anti-globaliseringsrörelsen växte fram. Det var en tid då folk andades på ett annat sätt, säger han och fortsätter:
– Allt det stampades i gruset i och med kriget mot terrorn. Det blev ett krig som inte kunde vinnas. USA påbörjade en serie andra krig, illegala angreppskrig, illegala ockupationer, legalisering av tortyr, utomrättsliga avrättningar med mera. Och Sverige blev djupt involverade som krigförande nation.
Som en direkt följd av kriget kom en av världens största flyktingkatastrofer när miljoner afghaner tvingades fly sina hem.
– Murarna kom tillbaka. Och det här orsakar radikalnationalisternas framväxt, och på sikt bidrog det även till att Daesh, IS, kom. Och nu, 20 år senare, är talibanerna åter tillbaka vid makten. Många tänker nog att ingenting förändrades.
Hat mot muslimer
En omedelbar konsekvens efter 11 september var att hatbrotten mot muslimer ökade explosionsartat. Från 20-30 anmälda hatbrott om året i USA under hela 90-talet steg siffran till 481 år 2001 och har sen dess legat konstant över 100 årligen, enligt FBI:s statistik.
– Det har verkligen exploderat och det är väldigt allvarsamt hur amerikansk polis demoniserar muslimer. Det finns en liknande utveckling i många andra länder i väst också, säger Jan Hallenberg.
Mattias Gardell ser hur islamofobin ökade redan i samband med Berlinmurens fall.
– Den gröna fienden tar vid när den röda har fallit. Och med 11 september så försvann sedan många fördämningar, och det blev i ökande grad legitimt att ta till människokränkande åtgärder. Hatbrotten, våldet mot muslimer och attentat mot moskéer och antalet terrorattentat exploderar. En allt större del av den muslimska befolkningen känner inte till någon annan värld. De är födda och uppväxta under kriget mot terrorismen.
Många missuppfattningar
Attackerna blev också bränsle för en enormt utbredd övervakning, med de amerikanska Patriot act-lagarna som tydligt exempel. I stora delar av västvärlden inskränktes individens rättigheter. Rättssystem sattes ur spel, politiska fångar placerades i läger som Guantánamo och brutala tortyrmetoder blev systematiserade.
– Man kunde inhämta enorma mängder data från nätet, helt utan begränsningar, och motivera allt med att det var för att bekämpa terrorismen. Statens makt blev starkare, liksom övervakningen av människor som misstänktes för olika saker, säger Jan Hallenberg.
Den allmänna historieskrivningen kring 11 september och kriget mot terrorismen är fylld av missuppfattningar, anser Gardell.
– Hela idén om att det skulle skapas bättre världar med hjälp av bombplan kom ju att gå segertåg över världen. Afghanistan fick aldrig någon fred. De som berikades mest av kriget var militärindustrin och alla terrorismexperter. Stora delar av den amerikanska befolkningen drabbades när USA blev fattigare på grund av satsningarna på militären som dränerat landet.
Jan Hallenberg delar uppfattningen att det var orealistiskt av George W Bush att tro att han kunde göra hela världen demokratisk. Han menar att USA är på väg att förändra sin sin roll i världen och fokusera mer på den inhemska politiken.
– Det går inte att bygga upp ett demokratiskt system utifrån, det måste ske på interna villkor. Lärdomarna, som Biden delar med Trump, är att man inte kan göra såna stora expeditioner som de i Afghanistan och Irak. Det kostar för mycket. Om kriget i Afghanistan nu kostade 2 000 miljarder dollar, så finns det förståelse för de som säger att en stor del av de pengarna hade kunnat satsas inhemskt i USA istället.
