Krig som aldrig vill ta slut
Omedelbart efter 11 september anföll en USA-ledd koalition Afghanistan och knappt två år senare var det Iraks tur. Ländernas reguljära arméer besegrades snabbt men inbördeskrigen och våldet som följde i ockupationernas spår pågår än i dag. Enligt försiktiga beräkningar har runt 210 000 civila dött i stridigheter sedan krigen inleddes. Ännu fler har sannolikt avlidit på grund av följdeffekter som matbrist och brist på sjukvård. Förlusterna för den amerikanska armén uppgår till runt 6 800 personer. Dödssiffran för USA-allierade soldater från andra länder och privata underentreprenörer ligger på minst 50 000.
En värld i brand och IS
USA-koalitionen installerade en shiamuslimsk regering efter att de störtat Saddam Husseins shiadominerade styre i Irak. Maktskiftet skapade konflikt med den sunnimuslimska minoriteten och samtidigt radikaliserade ockupationen muslimer i hela världen. När USA lämnade landet 2011 låg vägen öppen för den extrema sunnigruppen Isis (nuvarande IS) som delvis uppstått ur al-Qaida – huvudfienden i kriget mot terrorn. I dag står Mellanöstern i brand, IS krigar i flera länder och kontrollerar stora delar av Irak och Syrien. Gruppen är många gånger mäktigare än vad al-Qaida någonsin var. Dess framfart har starkt bidragit till att världen i dag upplever den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget.
Övervakning och drakoniska lagar
Dåden 11 september ledde till att USA:s kongress antog en rad nya antiterror-lagar som gett staten mer makt på bekostnad av medborgarnas integritet, inte minst genom utökade befogenheter till elektronisk övervakning och avlyssning. Flera andra västländer har infört olika sorters anti-terrorlagstiftning och i EU är det så kallade transportöransvaret från 2001 dagsaktuellt. Det innebär att flygbolag eller rederier som fraktar flyktingar utan giltigt pass kan bötfällas. Därmed tvingas människor från exempelvis krigets Syrien att fly i båtar över Medelhavet. Auktoritära länder som Kina och Ryssland har antagit antiterror-lagar av amerikansk förebild men använder dem också för att kväsa oppositionella.
Svag medelklass och ökande klyftor
USA:s krig i Irak och Afghanistan kostade enormt mycket pengar samtidigt som president George W Bush drev klassisk republikansk finanspolitik på hemmaplan. Han höjde inga skatter men sänkte dem för de välbeställda. Kombinationen krig och skattesänkningar gröpte ur statsfinanserna rejält och har bidragit till att USA kommer att få brottas med budgetunderskott i många år framöver, bedömer Utrikespolitiska institutet. Klyftorna har ökat i USA och den amerikanska medelklassen är i dag svagare än för 15 år sedan medan de fattiga är fler.
Självmordsbomben som strategi
Åren efter 11 september genomförde al-Qaida flera blodiga dåd, bland annat i Madrid, London och i Indonesien. al-Qaida blev också en förebild för terrorister världen över och den mest bestående förändringen är att självmordsbombningar anammats brett som strategi. Före 11 september var det bara Hamas, Tamilska tigrarna och i viss mån Hizbollah som använde sig av självmordsbombare i större uträckning. I dag är det närmast en standardstrategi för många av världens terrorgrupper eller rebellrörelser.
Fredsprocess i skymundan
1990-talet präglades av intensiva försök att mäkla fred mellan israeler och palestinier. USA:s dåvarande president Bill Clinton var djupt involverad. Yassir Arafat, Shimon Peres och Yitzhak Rabin fick till och med dela på Nobels fredspris 1994. Palestinierna utropade andra intifadan (upproret) 2000 i samband med förre premiärministern Ariel Sharons besök på Tempelberget i Jerusalem. Efter 11 september var han inte sen att utnyttja terrorrädslan för att motivera en hård linje i det palestinska upproret. I dag har de israeliska nationalisterna närmast vunnit konflikten, medieintresset har falnat betydligt och få tror att en fredlig lösning är i sikte.
Läs också: "Vi lever i ett helt annat samhälle sen dess"
