Den nya regeringen i Kabul har aldrig lyckats besegra talibanerna, även om de tog över regeringsmakten. I själva verkat har Afghanistan aldrig varit så osäkert sedan invasionen 2001 som det är nu.
I dag kontrollerar den afghanska regeringen cirka 50 procent av landet enligt en uppskattning av den amerikanska övervakningskommissionen av Afghanistan, resten är kontrollerat av talibanerna eller omstritt.
Många tror dock att de siffrorna är överdrivna, oberoende uppskattningar av bland annat BBC menar att talibanerna kan uppträda helt öppet i 70 procent av Afghanistan och att de har ett stort inflytande på de flesta ställen.
Anders Fänge, sakkunnig på Svenska Afghanistankommittén som har en lång erfarenhet av arbeta med Afghanistan och är en av Sveriges främsta experter är pessimistisk på kort sikt:
– Vad man klart kan se är att invasioner inte löser problemen, det finns ingen militär lösning på situationen i Afghanistan. Som mest fanns det 140 000 utländska militärer i Afghanistan varav 100 000 från USA efter den amerikanska invasionen, men inte heller detta kunde skapa en lösning.
Enligt Anders Fänge beror inte Talibanernas framgångar i första hand på den egna rörelsen utan på den afghanska statens korruption och maktmissbruk.
Det är inte i första hand religion som ligger bakom konflikterna och uppdelningen i Afghanistan utan det handlar fram för allt om etnicitet och politiska rörelser. Under den sovjetiska invasionen av Afghanistan blev landet en bricka i det kalla kriget. USA och delvis Saudiarabien och Pakistan finansierade de som bekämpade Sovjet, de såkallade mujahedin. Detta skapade nya maktstrukturer och rubbade den gamla maktbalansen i landet.
Exploaterade folket
När sedan Sovjetunionen bröt samman tog stödet till mujahedin slut och de började exploatera sitt eget folk för att kunna finansiera sin existens.
– Detta betydde, förenklat sagt, att talibanerna fick ett starkt folkligt stöd och blev en motrörelse som stod för lag och ordning. De gjorde processen kort med de värsta maktmissbrukarna och införde en organiserad maktapparat, säger Anders Fänge på Svenska Afghanistankommittén och fortsätter:
– När USA efter elfte september skulle störta talibanerna allierade de sig med resterna av de som de hade stött förut vilket betydde Norra alliansen som är starkt etniskt färgat och en rad korrupta element.
Detta samarbete är en viktig orsak till att talibanerna kunde behålla sitt inflytande i landet, trots att majoriteten av afghaner sannolikt inte i sig stöder dem. Talibanerna består till stor del av folkgruppen pashtuner, som är den största folkgruppen och utgör mellan 40 och 45 procent av landets invånare. Näst störst är tadzjikerna, cirka 25 procent, följda av hazarer och uzbekier, med vardera 10 procent.
Pashtunerna har haft makten
Traditionellt har Afghanistan alltid styrts av pashtuner, men undan för undan har de andra minoriteterna fått ett ökat inflytande. Minoriteterna trycker dessutom på införandet av en federal stat med större självständighet förde olika provinserna, något som pashtunerna motsätter sig.
Nästa stora avgörande för Afghanistan och dess hårt prövade befolkning blir att invänta vilken politik USA:s president Donald Trump bestämmer sig för. Han har hela tiden drivit att USA helt ska lämna landet, men har övertalats av Pentagon att stanna kvar med viss militär – framför med en stark dominans i luften.
Pentagon har gjort analyser som kan misstänkas vara sockrade och väl positiva ur en militär utgångspunkt. Trump nu tillsatt en delegation som sannolikt har till uppgift att åstadkomma fred redan under första halvåret 2019 – om inte hotar han dra tillbaka det militära stödet.
Att försvarsminister Jim Mattis avgått talar för att Trump helt vill dra sig ur Afghanistan – i enlighet med hans tidigare löften. Redan nu har det amerikanska försvarsdepartementet uppgivit att 7 000 soldater ska skickas hem till USA under de närmsta månaderna – detta är knappt hälften av den amerikanska militära styrkan.
Sker detta kommer ett militärt och politiskt vakuum att bildas – och mest skickade att fylla detta är talibanerna. Redan i dag har Afghanistan passerat Syrien som världens blodigaste konflikt – och våldsspiralen snurrar allt snabbare. IS har blivit allt mer verksamt genom sitt starka nätverk framför allt i Kabul och har genomfört en rad mycket blodiga attentat – framför allt riktade mot shiamuslimska grupper.
Lasse Bengtsson har arbetat för Svenska Afghanistan-kommittén på plats i landet under flera år, nu är han bekymrad över talibanernas framgångar:
– Jag har kontakt med en barnmorska som jobbar i en avlägsen by ute på landet och hon märker tydligt av talibanerna. Det blir allt svårare för henne att hjälpa sina kvinnor. Ett annan svårighet för vanligt folk är att talibanerna anfaller koltransporter och beslagtar kolet samt tar ut vägtullar av resanden.
Anders Fänge med en djup kunskap om förhållandena i Afghanistan ifrågasätter också hur utvisningar av ungdomar från Sverige till Afghanistan kan tillåtas i nuvarande säkerhetsläge.
