Strax innan tidsfristen löpte ut vid midnatt lämnade den grekiska regeringen in sitt reformförslag till eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbom. Enligt TT innehåller det bland annat förslag på höjd pensionsålder till 67, höjd företagsskatt och privatiseringar av regionala flygplatser. Totalt ska det handla om reformer som omfattar mellan 10 och 13 miljarder euro. I utbyte vill Grekland ha ett treårigt nödlån från europeiska stabilitetsfonden, ESM, på drygt 50 miljarder euro, enligt nyhetsbyrån AP. Landet begär också skuldnedskrivningar. Flera medier skriver att Grekland nu ”kapitulerar” för långivarnas krav.
Sandro Scocco, chefsekonom på Arena idé, menar att alldeles för lite är känt om förslaget för att prata om kapitulation och att beskrivningen är en del av förhandlingsspelet.
– I och med att Tyskland intog en oerhört stark position som innebar att Grekland automatiskt skulle lämna euron vid ett nej i folkomröstningen finns det inget annat val än att beskriva det som en totalkapitulation om de ska skriva under något avtal. Man kan inte göra en helhetsbedömning utifrån de mediauppgifter som kommit ut hittills, säger Sandro Scocco.
Ska godkännas av parlamentet
Reformförslaget måste godkännas av det grekiska parlamentet och debatt och omröstning kommer att ske under fredagen. Om EU-kommissionen, IMF och Europeiska centralbanken godtar Greklands plan kan beslut om ett nytt nödprogram tas på söndag då EU:s regeringschefer samlas till toppmöte. En av de svåraste trätofrågorna är skuldavskrivningar, som Tyskland sagt nej till.
– Något kommer att ges och tas. Vad vi sett är att IMF gått ut och argumenterat för skuldavskrivningar och det har Tyskland motsatt sig. Kommer skuldavskrivningar upp och de facto genomförs kan det snarare beskrivas som en kapitulation för Tyskland, säger Sandro Scocco.
Han menar att det förhandlingsspel som nu pågår öppet inför världsmedia skadar både Grekland och EU.
– Det har varit problemet hela tiden. Spelet har varit oerhört skadligt för EU och Grekland. Naturligtvis hade det varit fantastiskt mycket bättre om man gjort ett balanserat avtal från början som inbegripit skuldavskrivningar, mindre åtstramningar och färre ideologisk-politiska krav. Greklands ekonomi mår uppenbart dåligt av detta spel.