Likväl ligger Socialdemokraterna något efter moderata Samlingspartiet i opinions­mätningarna, och bara marginellt före nationalistiska Sannfinnländarna, där alla partier samlar runt 20 procent av väljarstödet var. Vem som blir Finlands nästa regeringschef står därmed ännu skrivet i stjärnorna.

– Prognosen är att det kommer att bli tajt mellan de tre största partierna och det är just nu omöjligt att säga i vilken ordning de kommer in, säger Jenni Karimäki, forskare i politisk historia vid Helsingfors universitet.

Drömmer om budgetbalans

Bristen på engagemang trots Socialdemokraternas löften och framgångar kan bero på att den stora stridsfrågan inför valet är något helt annat. Väljarnas främsta fråga är istället det finska budgetunderskottet. Under de senaste årens kris­er har Finland samlat på sig statsskuld. Enligt de senaste siffrorna, från februari, uppgick den till 144 miljarder euro, eller 1 600 miljarder kronor, vilket utgör knappt 70 procent av BNP.

Därför kan Samlingspartiet vinna röster genom sitt val­löfte om nedskärningar om nio miljarder euro, 100 miljarder kronor, under de kommande åtta åren, där två miljarder euro, 22 miljarder kronor, ska dras in på socialförsäkringar och offentligt anställdas löner bara under den kommande mandatperioden. Sanna Marin lovar också nedskärningar, men mycket mindre i skala och ”rättvisa” sådana.

Janne Hukkinen är professor i miljövetenskap vid Helsinki universitet och expert på strategiskt ledarskap vid miljö- och samhällskriser. Han säger att finländarna lider av kriströtthet – det är därför de så gärna vill se en balanserad statsbudget.

– Vi har haft finanskris, flyktingkris, pandemi och nu Rysslands invasion av Ukraina och en energikris. Det är som att finländarna har intalat sig att om vi kan balansera budgeten så blir det normalt igen.

Han beklagar att klimat- och miljöfrågorna hamnat i skymundan i jämförelse med valet 2019.

– Jag menar att om man tar FN:s klimatpanel på allvar så befinner vi oss i en tid av kronisk kris, och det skulle vara nyttigt att tänka på det så.

Hatkärlek till Sanna Marin

Istället för att skära ned i det offentliga borde Finland satsa på klimatanpassning och skydd mot miljö- och klimatrisker: skogsbränder, översvämningar och jordskred, säger han.

– Om den kommande regeringen inte ser det så riskerar den att få sig en chock. Men tyvärr brukar strategiskt tänkande att sätta igång först när det är för sent.

Socialdemokraternas ledare är populärare än sitt parti, men också polariserande, säger Petri Korhonen, chefredaktör för Demokraatti, Socialdemokraternas egna tidning.

– Jag tycker att det verkar som att många makthavare har ett hatkärleksförhållande med Sanna Marin. Hon triggar särskilt konservativa femtio­plussare: hon är för ung, för självsäker, för ”smooth” på Instagram och definitivt för populär på den internationella arenan.

Han fortsätter:

– Av samma skäl har Sanna Marin en oerhörd grupp av beundrare i landet, i alla åldrar. Hon beskrivs ofta som en rockstjärna i politiken. Och precis som i musikbranschen, om du inte gillar en viss genre som en stjärna sjunger och spelar i, så tenderar du att inte vara ett fan av den personen.

Några som gärna ser att Sanna Marin förlorar sitt jobb är Sannfinländarna, Sverige­demokraternas finska motsvarighet. Partiet strök nästan med när den satt i regeringen Sipilä 2015–2017. Trots partiets invandringsmotstånd fick då fler invandrare än någonsin tidigare asyl i Finland i samband med kriget i Syrien och man lyckades heller inte förhindra att Finland var med och betalade för ett ”räddningspaket” till Grekland. Partiledaren Timo Soini avgick, partiet splittrades i fraktioner.

Hur kommer det sig att Sannfinländarna gjort så spektakulär come back?

­– Sociala ­medier, säger Petri Korhonen. Han utvecklar:

– Sann­finländarna och deras följare är väldigt aktiva på nya plattformar, de är det mest aktiva partiet på Tiktok och till och med på Jodel. Sociala medier passar dem som hand i handske: här har de 15 sekunder till att peka ut problem och skylla dem på andra.

Partiet är överrepresenterat bland män – men också bland unga. Enligt en opinionsundersökning från den finska dagstidningen Helsingin Sanomat vill 28 procent av förstagångs­väljarna rösta på Sannfinländarna. Därefter kommer Social­demokraterna, med ett stöd på 13 procent, och De gröna, på 11 procent. Samtidigt är bara en en tredjedel av förstagångsväljarna säkra på att de faktiskt kommer att rösta.

Bråk om klimatfrågor

Även om Sannfinländarna skulle vinna valet är det långt ifrån säkert att de kan få ihop en regering. Socialdemokraterna, De gröna och Vänsteralliansen har uteslutit ett samarbete med partiet. Det är nytt för Finland, förklarar Jenni Karimäki.

– Ett något nytt inslag i den finländska politiska kulturen har varit partiernas vilja att meddela vilka partier de sannolikt inte kommer att gå med i koalition med. En långvarig finsk tradition har varit att alla koalitionsmöjligheter åtminstone retoriskt har hållits öppna tills valen är öppna.

Att den nuvarande regeringen – bestående av S, Centern, De gröna, Vänsteralliansen och Svenska folkpartiet – fortsätter håller få för troligt, inte minst för att Centern och De gröna bråkar så mycket om klimat- och miljöfrågor. I opinions­mätningar säger finländarna att de skulle föredra en regering bestående av Samlingspartiet och Sannfinländarna, alternativt en samlingsregering bestående av Samlingspartiet och Social­demokraterna.