Kvar i nordöstra Syrien finns i dag ett 50-tal svenska barn och uppskattningsvis 25 svenska mödrar. De befinner sig med mer än 70 000 andra människor i det överbelamrade al-Hol-lägret, dit syrienkurdiska styrkor har fört flyktingar från det sista IS-kontrollerade området Baghouz, som föll i våras. Sveriges regering kommenterade hemtagandet av Skråmos barn, med att man skulle göra sitt bästa för att hjälpa de andra svenska barnen. Två månader har gått sedan dess, men inga fler barn har kommit hem.
Desperata behov
Rädda Barnens vårdpersonal arbetar på plats i al-Hol-lägret. Lena Ingelstam som är chef på svenska Rädda barnens internationella program, berättar att de humanitära behoven i al-Hol-lägret är enorma. Människorna i lägret är i desperat behov av mat, vatten, sjukvård och psykosocialt stöd. Och det gäller särskilt barnen.
– Vi får rapporter om att det är brist på vatten, på sjukvård, och vi ser att barnen på plats är undernärda. I våras var nästan 30 procent av barnen under fem år akut undernärda, säger Lena Ingelstam.
I början av juli rapporterade Rädda barnen att uppemot fyra svenska barn har dött i nordöstra Syrien, på väg till eller redan på plats i al-Hol-lägret. Nu befarar man att fler barn kan komma att dö, och man uppmanar den svenska regeringen att skyndsamt hämta hem de kvarvarande svenska barnen.
– Nu när värmen kommit blir situationen värre. Folk går på semester nu i Sverige och förbereder sig på lata sommardagar. Vi uppmanar regeringen att öka farten, att inte ta semester utan att ta hem barnen.
Barnens bästa i fokus
Men varför går arbetet med att få hem barnen egentligen så långsamt? När Dagens ETC frågar UD, så handlar svaren framför allt om de många försvårande omständigheterna.
– Varje fall måste hanteras individuellt. Barnen befinner sig i olika situationer. De är i olika åldrar och vissa av dem är föräldralösa, att identifiera svenskar födda på plats är svårt. Det är viktigt att frågan hanteras rättssäkert, enligt folkrätten och svenska lagar, med barnens bästa i fokus, svarar Moa Haeggblom, presskommunikatör vid UD.
Men hon betonar att regeringen arbetar intensivt med frågan, och att man har kontakt med både syrienkurderna själva och med internationella aktörer.
Finns inte någon tydlig plan
Shiyar Ali som är Sverigerepresentant för den kurdiska administrationen i norra Syrien, som kontrollerar al-Hol-lägret, bekräftar att han har en kontinuerlig dialog med svenska myndigheter angående de svenska barnen i lägret.
– Våra relationer med UD har blivit mycket bättre under de senaste sex månaderna. Och vi har jobbat på ganska bra i frågan om de svenska barnen också. Men det finns inte någon tydlig plan ännu för att säkra de kvarvarande barnen. Vi fick hem Skråmos sju barn, men de anhöriga till de andra barnen är inte lika engagerade i att få hem dem, säger Shiyar Ali.
Det finns naturligtvis ett stigma kring att familjemedlemmar anslutit sig till IS. Är anhöriga inte själva drivande, ser det alltså ut att kunna vara en faktor som bromsar även UD:s arbetet för att föra hem enskilda barn.
”När ska hjälpen sättas in?”
Den 18 juni anlände en officiell delegation från UD till det kurdkontrollerade nordöstra Syrien. Programmet var att besöka representanter från administrationen och att se över hjälpbehoven. Shiyar Ali berättar att man från svenskt håll har lovat att hjälpa till i de områden som delegationen besökte.
– Vi har en bra dialog. Men när ska hjälpen sättas in i praktiken? De måsta in med resurser och med hjälp snabbt. Och hittills går det väldigt långsamt.
UD berättar för Dagens ETC, att syftet med resan var att möta företrädare för den kurdiska administrationen samt partners inom ramen för anti-IS-koalitionen, för att se hur Sverige kan bidra till en bättre framtid för de som utsatts för IS brott
