– Huvudpoängen är att det ligger i båda sidors intresse att få till ett handelsavtal oavsett hur tunt det är, så jag tror att det blir av, säger Tim Bale, vice ordförande för tankesmedjan UK in a changing Europe och professor i politik.
”Bättre än ingenting”
Ett argument som hörs i Storbritannien är att handelsavtalet som förhandlas fram nu är så tunt att det nästan inte gör någon skillnad om ett avtal kommer på plats eller inte, berättar han.
– Visst är avtalet som diskuteras nu varken imponerande eller heltäckande, men det är fortfarande mycket bättre än ingenting.
I kampanjen inför det brittiska valet i fjol var ett av Boris Johnsons löften att han skulle ”få brexit avklarat”. Blir det avklarat vid årsskiftet?
– Jag tror att det är bäst att ta idén att brexit någonsin kan bli klart med en nypa salt. Även om vi förhandlar fram det här handelsavtalet så kommer det fortfarande att finnas mycket kvar att göra om vi vill bygga på förhållandet mellan Storbritannien och EU. Om det inte blir något handelsavtal kommer vi ändå att lämna den 31 december, men då måste vi dra igång förhandlingar med EU på alla punkter som krävs för ett diplomatiskt och ekonomiskt förhållande. Storbritannien kan inte bara försvinna från kontinenten Europa.
Skadad tillväxt
Tim Bale och UK in a changing Europe släppte i förra veckan en rapport om konsekvenserna av att lämna EU utan handelsavtal. I rapporten slås det fast att Storbritanniens tillväxt kommer att skadas oavsett om landet lämnar EU med eller utan avtal – men ett handelsavtal skulle innebära en mindre smäll på lång sikt.
– Frågan är huruvida väljarna kommer att märka av det eftersom det handlar om tillväxt som inte blir av snarare än negativ tillväxt. Vi kommer att få det sämre än vi skulle ha haft det, men det kanske inte kommer att vara så tydligt för vanliga människor.
Vem kommer att påverkas mest?
– Geografiskt handlar det intressant nog om många av de områden som vanns av de konservativa i valet 2019. Det handlar om fattigare områden i norra England som antingen har eller har haft en tillverkningsindustri. Paradoxen är att det är de områdena som röstade för brexit.
Hur ställer de sig till brexit nu?
– Opinionsundersökningarna visat att de som röstade för brexit inte har ångrat sig, men att de gärna vill ha ett handelsavtal. Trots allt är det en av sakerna de blev lovade av brexitkampanjen. Många av de som förespråkade brexit sa att det skulle bli det mest lättförhandlade handelsavtalet i historien.
Detta händer nu
Denna vecka
Den nionde officiella förhandlingsrundan om ett handelsavtal mellan EU och Storbritannien pågår mellan måndag och fredag. Under tisdagen godkände brittiska underhuset Internal market bill, som nu skickas till överhuset.
15-16 oktober
EU-toppmöte. Boris Johnson har tidigare använt detta som deadline för ett nytt handelsavtal, men få bedömer det som troligt att han kommer att lämna samtalen om inget avtal är klart.
31 oktober
EU:s deadline för ett nytt handelsavtal. Dock ska ett stort antal EU-tjänstemän ha varnats för att förhandlingarna kan pågå in i november.
15 november
Troligtvis det sista datumet som ett avtal måste vara klart för att parterna ska hinna omvandla det till lag före årsskiftet.
10-11 december
EU-toppmöte. Enligt planerna det sista EU-toppmötet som hålls innan övergångsperioden med Storbritannien är slut.
31 december
Slut på övergångsperioden. Vid midnatt på nyårsafton, svensk tid, slutförs brexit med eller utan avtal.
Konflikter att lösa i förhandlingarna
Fisket
Central fråga sedan flera månader tillbaka. Trots att fisket ekonomiskt sett inte är särskilt viktigt för någon part har det blivit en viktig signalfråga. Parterna är oense om fiskerättigheter, men de senaste signalerna är att en kompromiss kan vara på väg.
Lika villkor
Just nu kretsar den största konflikten i området kring statsstöd. EU har regler kring hur stater får betala stöd och huruvida stödet ses som förenligt med den gemensamma marknaden. Samtidigt vill Boris Johnsons rådgivare Dominic Cummings att Storbritannien ska kunna styra fritt över statsstödet eftersom han ser det som en möjlighet att ge extra stöd till it-startups som på sikt skulle kunna bli en brittisk motsvarighet till Google, Apple eller Spotify. EU vill inte heller ge Storbritannien tillgång till den gemensamma marknaden om det innebär snedvriden konkurrens genom mindre sträng reglering av exempelvis arbetsvillkor.
Även här kan det vara en kompromiss på gång – Storbritannien kan tänkas gå med på en bindande medlingsprocess, vilket skulle kunna stilla EU-oron för snedvriden konkurrens.
Inre marknaden
Det senaste hindret för ett handelsavtal mellan EU och Storbritannien är lagförslaget som kallas Internal market bill. Förslaget, som just nu behandlas i parlamentets underhus, öppnar för att regeringen ska kunna dra sig ur vissa åtaganden relaterade till statsstöd samt handel och tull med Nordirland. Åtagandena i fråga finns i det ratificerade utträdesavtalet och Boris Johnsons Nordirlandsminister Brandon Lewis medgav att Internal market bill ”bryter mot internationell lag på ett väldigt specifikt och begränsat sätt”.
Att den brittiska regeringen redan nu – mindre än ett år efter att utträdesavtalet skrevs under – planerar för att backa i en av de mest svårförhandlade punkterna kan bli problematiskt i de nuvarande förhandlingarna med EU. EU-representanter har varit mycket kritiska mot förslaget, som ska gå en till runda i underhuset innan det brittiska överhuset behandlar det, och risken är att det skadar förtroendet mellan parterna.
