Den här veckan är det tio år sedan de första, omfattande demokratiprotesterna utbröt mot den syriske presidenten Bashar al-Assads regim. Folkresningen utvecklades till ett inbördeskrig när regimen hade dödat så många fredliga demonstranter, att andra frihetskämpar började skjuta tillbaka. När sedan ett flertal stormakter gick in i Syrien blev kriget internationellt.
”Det är bedrövligt”
Aron Lund, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har skrivit tre böcker om landets politiska situation och krig. I dagsläget betraktar han konflikten i landet som frusen.
– Där är bedrövligt på många vis idag. Det är fattigt och det är en diktatur, det smäller en bilbomb då och då, men det är inte ett lika öppet krig som det en gång var, säger han.
Fortfarande finns det dock ett jihadistiskt kontrollerat område kring staden Idlib i nordvästra Syrien, som regimen från och till angriper. Vidare har kurderna i nordöstra Syrien varit under attack av Turkiet sedan 2016. Båda dessa områden lär vara källor till fortsatt krig framöver.
– Saken är också, att sedan USA:s, Rysslands och Turkiets interventioner började så har de länderna varit ovilliga att slåss mot varandra. Det har lett till en punkt där alla nu bara väntar på att det ska slutas ett avtal mellan dessa länder, så att de lägger om sin politik eller drar sig ur. Och då kan det hända saker väldigt snabbt, säger Aron Lund.
Sprider oro i regionen
Det är heller inte helt klart hur USA:s president Joe Bidens Syrienpolitik kommer se ut, eller vad den dödliga flygattack han genomförde mot Iranstödda miliser i Syrien i slutet av februari, egentligen ska betyda.
Redan nu går det att konstatera att följderna av kriget är av gigantiska proportioner. Med hundratusentals döda och som värst halva landets befolkning på flykt, har de varit lätta att se i själva Syrien. Men de går att se också i grannländerna, dit syriska flyktingar tagit sig.
– Syrienkriget har varit enormt viktigt för Mellanösterns utveckling. En femtedel av Libanons befolkning består nu av syrier, det har bidragit mycket till en instabilitet man har där nu. Turkiet har använt flyktingfrågan som ett påtryckningsmedel mot Europa och skiftet i den turkiska utrikespolitiska utvecklingen har verkligen accelererat, säger Aron Lund.
Reaktion på flyktingströmmar
Syrierna utgjorde också den största gruppen bland flyktingarna som anlände i rekordstora antal till EU under 2015. Det fick ett mycket stort genomslag på EU:s nuvarande migrationspolitik. I Europa har främlingsfientliga högerpopulister också kunnat demonisera flyktingarna, samt kunnat peka på de terrordåd som anhängare till Islamiska staten begått i flera EU-länder, för att få ett ökat väljarstöd. Så har skett även i Sverige.
– Inget av det där beror enbart på Syrienfrågan, men det har i väldigt många fall bidragit till utvecklingen. Syrien har också försämrat relationerna mellan USA och Iran, mellan Ryssland och väst, och har verkligen frätt på samtalsklimatet i FN:s säkerhetsråd.
Medierna har tröttnat
Trots alla dessa konsekvenser så har omvärldens medier idag en betydligt sämre bevakning av Syrien, jämfört med för några år sedan. Aron Lund ser att detta beror på flera faktorer.
– Dels blev det tydligt att Assad stannar vid makten och att det inte kommer förändras i dagsläget. Dels började USA trappa ner sin inblandning, och när USA inte längre är lika engagerat så är det inte längre lika intressant för världsmedier.
Dessutom försvann IS, som hade upptagit så många spaltmeter, som en synlig fiende på slagfältet.
– Men jag tror också det handlar om en trötthet. Det är ju inte en nyhet att det är krig i Syrien. Man kan inte skriva artiklar hur många gånger som helst, om att Turkiet och Ryssland har förhandlat eller att det småbombats lite i Idlib.
Tidslinje
15 mars 2011
Oppositionella aktivister utropar en ”Vredens dag” i Syrien och uppmanar till allmän protest mot Assad-regimen.
16–18 mars 2011
Växande protester och dödsskjutningar av demonstranter i staden Daraa, till följd av regimens arrestering och tortyr av 15 skolpojkar som klottrat ett Assad-kritiskt budskap.
April 2011
Första rapporterna om ett folkligt, väpnat motstånd mot Assad-regimen på den väst-syriska landsbygden.
Maj 2011
USA och EU beslutar att införa hårdare sanktioner mot regimen, till följd av övervåldet mot de folkliga protesterna.
Juni 2011
Stora eldstrider mellan syriska armén och oppositionella i staden Jisr al-Shughur. Hundratals syriska soldater deserterar och tar sig till Turkiet.
Juli 2011
Den Fria syriska armén (FSA) utropas i Turkiet. Med tiden blir FSA ett samlingsnamn för nästan 1 000 olika rebellgrupper.
September 2011
Den syriska oppositionen bildar Syriska nationella rådet, som kräver regimens avgång och demokratiska val.
Juli 2012
Den kurdiska vänsterrörelsen tar kontroll över flera städer i nordöstra Syrien och lägger grunden till ett eget självstyrt område.
Mars 2013
Regimen förlorar den första provinshuvudstaden till rebellgrupper: Raqqa med över 200 000 invånare.
August 2013
Regimen utsätter det rebellkontrollerade Ghoutaområdet för en stor giftgasattack. Åtminstone 300 människor dödas, över 3500 skadas.
Januari 2014
Den internationellt sett relativt okända jihadist-rörelsen Islamiska Staten (IS) tar kontroll över Raqqa.
Juni 2014
IS kontrollerar vidsträckta områden i Syrien och Irak och utropar ett eget islamiskt kalifat.
Augusti 2014
IS begår folkmord på yezidierna i nordvästra Irak. 50 000 yezidier räddas av syrienkurderna över gränsen till Tel Kocher, Syrien.
September 2014
IS attackerar den kurdiska staden Kobane. Den USA-ledda koalitionen mot IS allierar sig med syrien-kurderna och påbörjar en militär operation i Syrien.
Juni 2015
Förklädda IS-jihadister infiltrerar Kobane och slaktar 250 civila, i en av krigets största enskilda massakrer.
August 2015
IS spränger den antika staden och världsarvsminnet Palmyra i den syriska öknen.
September 2015
Ryssland påbörjar sin första militära operation i Syrien genom att flygbomba rebellfästen.
Augusti 2016
Turkiet påbörjar sin första militära operation och ockuperar gränsstaden Jarablus, i syfte att motarbeta kurderna.
December 2016
Assadregimen erövrar det sedan 2012 rebellkontrollerade östra Aleppo. Både civila och krigare förflyttas till Idlib-området.
April 2017
Ett 70-tal människor dödas i giftgasattack mot den rebellkontrollerade staden Khan Sheikhoun. Skulden faller ännu en gång på Assadregimen.
Oktober 2017
De väststödda, syriskkurdiska styrkorna erövrar IS-kalifatets huvudstad Raqqa. Jihadisterna retirerar.
Januari 2018
Turkiet inleder ”Operation olivkvist” och erövrar den kurdiska enklaven Afrin. Omfattande krigsbrott och stora flyktingströmmar.
Februari 2018
FN:s säkerhetsråd enas för första gången om en månadslång vapenvila. Den kränks omedelbart av Assadregimen och Turkiet, eftersom ”terrorismbekämpning” är ett undantag i avtalet.
Februari 2018
FN:s säkerhetsråd enas för första gången om en månadslång vapenvila. Den kränks omedelbart av Assadregimen och Turkiet, eftersom ”terrorismbekämpning” är ett undantag i avtalet.
Mars 2019
Den sista återstoden av IS självutropade kalifat smulas sönder, när syriskkurdiska styrkor erövrar samhället Baghouz vid irakiska gränsen.
November 2019
Donald Trump drar tillbaka USA:s styrkor från kurdernas område. Turkiet invaderar genast och ockuperar områden. 200 000 nya internflyktingar.
Februari 2020
Assadregimens offensiv mot det sista rebellfästet, Idlibområdet, har gett upphov till nästan en miljon nya internflyktingar. Barn fryser ihjäl i vinterkylan.
Juli 2020
En av de sista två livlinorna för att ge mat och mediciner till tre miljoner civila i Idlibområdet kapas, när Ryssland och Kina lägger in veto i FN:s säkerhetsråd.
Januari–februari 2021
24 människor dödas i bilbombningar i Turkietockuperade områden. Israel och USA dödar dussintals med flygbombningar mot regimmål i Syrien.
