Syrien
Här är jihadisterna som har tagit över Syrien
Jihadistgruppen Hayat Tahrir al-Sham tog tillsammans med andra grupper som strider mot Syriens regim kontroll över stora delar av Aleppo förra veckan.
Bild: Ghaith Alsayed/AP/TTDagens ETC
Sprungen ur al-Qaida, hårdför och med många tusen soldater.
Här är jihadistgruppen Hayat Tahrir al-Sham (HTS) som har tagit över Syrien.
Den av USA och FN terrorstämplade extremistgruppen HTS, som leder upproret mot regimen, inledde i förra veckan en överraskande offensiv. Först föll storstaden Aleppo och sedan flera andra av Syriens större städer.
På lördagskvällen intog rebellerna den viktiga storstaden Homs, sedan regeringsstyrkor lämnat staden och tidigt på söndagen meddelade HTS att den auktoritäre presidenten Bashar al-Assads tid var över.
"Vi förklarar Damaskus fritt från tyrannen Bashar al-Assad", skriver gruppen i ett uttalande.
Organisationen har den senaste tiden varit den starkaste kraften mot al-Assads regim.
I Idlib i landets nordvästra delar har HTS varit den dominerande militära aktören och stridit både mot rivaliserande väpnade grupper och syriska regimstyrkor.
– De har också en politiskt administrativ gren som hanterar förvaltningen av de områden som de kontrollerar. Det är allt från social välfärd till skola, sjukvård och infrastruktur. Men all makt styrs ju från rättssystemet som är baserat på en strikt tolkning av sharia-lagar och de har religiösa domstolar som tillämpar sharialagar, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.
Slutmålet är, precis som för andra liknande grupper, att etablera en islamisk stat baserad på sharia.
Meddelade brytning
HTS-ledaren Abu Mohammed al-Jawlani gjorde sig ett namn som ledare för al-Qaidas syriska gren Nusrafronten redan 2011. Han lyckades snabbt etablera en stark organisation som lockade till sig anhängare, utförde attacker och säkrade inkomster via givare, skatter och beslag av tillgångar i de territorier där de tagit kontrollen, skriver tankesmedjan CSIS.
Men 2016 meddelade Abu Mohammed al-Jawlani officiellt att hans organisation skulle bryta med al-Qaida, även om många tror att organisationerna fortsatt hållit kontakten.
– Sedan kom en ny omdaning igen, de sög upp olika jihadistgrupper. De försökte distansera sig från global jihadism och kopplingarna till al-Qaida och agera mer pragmatiskt, men det är ju ändå en extrem grupp, säger Ranstorp.
Det var vid den omdaningen, 2017, som Nusrafronten upplöstes och HTS bildades.
"Oberoende"
Gruppens mål har till viss del förändrats sedan beskedet om brytning med al-Qaida. Abu Mohammed al-Jawlani har mjukat upp den strikta jihadistiska ideologin något för att försöka göra gruppen mer tilltalande för bredare grupper, skriver BBC. Bland annat försöker organisationen numera att undvika jihadistiska uttryck och islamistiska referenser i sina officiella uttalanden.
HTS hävdar i dag att organisationen är helt oberoende och inte följer al-Qaida eller andra parter, men USA:s regering anser fortfarande att viss kommunikation fortsätter dem emellan.
Rörelsen är terrorstämplad av flera länder, bland annat USA och FN.
Rättad: I en tidigare version av texten fanns en overifierad uppgift om terrorstämplingen av HTS.
Fakta: Syrien
Syrien är en relativt ung stat, grundad i ett område där människan bott i årtusenden – såväl huvudstaden Damaskus som Aleppo platsar bland världens äldsta städer.
Fram till och med första världskriget var dagens Syrien del av Ottomanska riket, alltså det som nu krympt och omvandlats till dagens Turkiet. Mellan världskrigen styrdes Syrien-området av Frankrike, som sedan drog sig tillbaka så att landet kunde bli självständigt efter andra världskrigets slut.
Men även sedan dess har syrierna haft en turbulent och ofta brutal politisk tillvaro. Landet har krigat mot Israel ett antal gånger sedan slutet av 1940-talet och bildade kortvarigt Förenade arabrepubliken med Egypten och Gazaremsan i slutet av 50-talet. Efter flera kupper under 60-talet tog familjen al-Assad makten, först fadern Hafez al-Assad och efter hans död 2000 sonen Bashar al-Assad. Den sistnämnde har lyckats hålla sig kvar vid presidentposten, mycket tack vare ryskt stöd, även under det inbördeskrig som rasat i landet sedan "Arabiska våren" i början av 2010-talet.
