Kika på lappen i din tröja – där står sannolikt Kambodja eller Bangladesh. Länderna är några av världens största exportörer av kläder. Här syr storföretag som Hennes & Mauritz och Zara sina produkter. Men det är också här som arbetarna får som sämst betalt. Enligt en rapport som släpptes denna vecka betalas de bara knappt en fjärdedel av vad de skulle behöva för att ha råd med ett drägligt liv i respektive land.
– Det är anmärkningsvärt att en så stor andel av företagen inte alls jobbar med levnadslöner, säger Maria Sjödin på svenska Fair Trade Center, som samarbetar med Clean Clothes Campaign, som står bakom rapporten och kartläggningen av lönerna.
– Det handlar ju om kända varumärken och 20 av 50 har ingen strategi för att höja arbetarnas löner.
Levnadslön är en term som blivit mer känt det senaste året och står för den summa som en arbetare behöver för ett drägligt liv i det land hon eller han lever. I rapporten används en uträkning som görs av en sammanslutning av fackförbund, Asia Floor Wage, som mäter bland annat matkostnader. I inget av de stora textilexportländerna i Asien kommer textilarbetarlönerna i närheten av den summa som anges som levnadslön.
– Jag måste betala 2,5 USD om dagen för mat på min fabrik. Det blir inga pengar kvar, säger Chan Lyna, 39, som jobbat som textilarbetare utanför Kambodjas huvudstad Phnom Penh i tio år.
650 kronor i månadslön
Hon tjänar minimilönen för kambodjanska textilarbetare, 100 USD i månaden alltså strax över 650 kronor, för sina sju dagars arbetsveckor och betalar ungefär 70 USD för maten på fabriken. Till det kommer hyra i korridorrum och transportkostnader. Få dollar blir kvar att skicka hem till familjen, vilket är hela poängen för många textilarbetare i ett av Asiens fattigaste länder. Bland deras familjemedlemmar på landsbygden är arbetslösheten hög.
Bara fyra av de femtio företag som Clean Clothes Campaign granskat i sin rapport kan visa att de arbetar konkret för att arbetarlönerna ska höjas. Inget av företagen betalar i dag levnadslöner. Samtidigt ökade Kambodjas textilexport till Europa med 33 procent förra året.
Enligt CCC skyller många företag på att det är svårt att kontrollera lönerna genom hela leverantörskedjan, då knappt några företag i dag har egna fabriker.
– Men många har inget arbete alls för att varken kartlägga lönerna hos sina leverantörer eller för att åtgärda de problem man råkar på, säger Maria Sjödin.
Men bekymren på fabrikerna gäller mer än så – arbetsförhållanden som raster, mat och temperatur och de anställdas möjlighet att organisera sig fackligt.
”Chefen var snäll”
Chea Yeth, 23 år, i byn Thae Ein Kyaung Su långt ute på den fattiga kambodjanska landsbygden har tagit ett uppehåll från arbetet i t-shirtfabriken utanför Phnom Penh. Hon blev gravid och någon mammaledighet är det inte tal om, så när hon skulle få sin son fick hon åka hem till byn.
– Men chefen var snäll. När jag var gravid fick jag sluta tio minuter tidigare, säger hon.
Hon var ändå glad över sitt jobb. Många andra stod på kö för att få det. Oavsett lön och villkor och att man måste bo långt från sin familj, många i ett litet rum. Det var ändå ett rum och här i byn bor familjerna i dörrlösa skjul byggda av tunna trästockar.
Hennes väninna Sok Sitha, 24, började jobba i textilfabrik när hon var sexton, trots att det var otillåtet. Hon bad byns ledare att ändra hennes födelsedatum så att fabriken skulle anställa henne, vilket inte är ovanligt i Kambodja.
– I början tjänade jag bara 55 USD och betalade 40 USD för boende och mat vid fabriken. Men jag överlevde på det, för jag tog mycket övertid, säger Sitha.
– Men jag har hörde om fabriker där de bara betalade 20 till 30 USD i månaden till sina arbetare. När de frågade varför ville fabriken inte svara utan sa att det var interna angelägenheter.
FOTNOT: I en tidigare version av artikeln nämndes Haglöfs felaktigt som ett av de klädmärken som har fabriker Kambodja. Men Haglöfs är ett fristående företag från ägaren Asics (som ingår granskningen Tailored Wages) och har tagit ett aktivt beslut att inte producera i låglöneländer som Kambodja och Bangladesh, eftersom det strider mot bolagets riktlinjer.